Charlie Chaplin 2009

Urpremiär 12 september på Skövdescenen.

Musikal. Med skrattet som vapen utmanade han makten. Nu berättar vi Charlie Chaplins historia på hans eget sätt.

Musikteaterföreställning av Leo Cullborg. Musik av Charlie Chaplin

”En riktig fullträff.” Skaraborgs Allehanda
”Imponerande stilkänsla.” GP
”Underhållande med en tänkvärld politisk och mänsklig underton.” GP
”… en skådespelarbragd av rang.” (Lars Hjertner som Chaplin) GP
”Alla detaljer i gester och minspel sitter som skräddarsytt.” Skaraborgs Allehanda
”Utmärkt underhållning och förstklassigt artisteri." Skaraborgs Allehanda

En vacker höstdag 1952 lämnar Queen Elisabeth New Yorks hamn. Ensam på akterdäcket står en elegant klädd herre och ser den väldiga staden försvinna i soldiset. Hans namn är Charlie Chaplin.

Han funderar över allt som hänt sedan han kom till möjligheternas land för fyrtio år sedan. Då var han en okänd engelsk vaudeville-artist, nu vet hela världen vem han är. Däremot skulle få känna igen honom där han står; utan plommonstop, käpp eller för stora skor, och framför allt utan sin lilla mustasch.

Vem var då denne Charlie Chaplin? Samtidigt som miljoner världen över älskade honom, hatades han av andra.

Kanske därför att han i hela sitt konstnärskap utmanade makten och dumheten. Hans vapen var skrattet och löjet och detta fick till följd att Chaplin skaffade sig fiender av dignitet; Adolf Hitler, J. Edgar Hoover och Joseph McCarthy var några av dem. Med hjälp av Chaplins egna fantasifulla grepp, och inte minst hans egen musik, vill vi berätta hans historia. Vår Chaplin tar oss med till så vitt skilda händelser som Hitlers födelse, en kväll på Music Hall och Wall Street-kraschen, som av Chaplin skildras som dansnummer! Vi får se hur man tar kål på en högtalare med hjälp av en fiol och bevittna hur romantiken spirar mellan Chaplin och atlantångarens damorkester – The Adorables.

Charlie Chaplin på turné.

  • 24 sept / Steneby / 0702-71 78 62
  • 25 sept / Ånimskog / 0532-220 86
  • 26 sept / Hermansby / 0303-22 55 13
  • 27 sept / Nossebro / 0512-503 29
  • 1 okt / Seglora / 0320-183 00
  • 2 okt / Vrångö / 0706-87 50 02
  • 3 okt / Ulricehamn / 0321-59 59 59
  • 4 okt / Sätila / 0301-421 12
  • 7 okt / Torsö / 0501-212 48
  • 8 okt / Korsberga / 0503-403 73
  • 9 okt / Moholm / 0506-207 23
  • 10 okt / Grolanda / 0705-23 31 94
  • 13 okt / Hjo / 0503-105 90
  • 3 nov / Hova / 0506-300 89
  • 4 nov / Ljungstorp / 0511-606 79
  • 7 nov / Fredsberg / 0703-34 27 37
  • 8 nov / Rackeby / 0510-160 28
  • 12 nov / Hunnebostrand / 0523-66 46 54 / Föreställningen är inställd!
  • 13 nov / Eggvena / (helabonnerad) / Föreställningen är inställd!
  • 14 nov / Vårgårda / 0322-62 06 24
  • 15 nov / Åttersrud / 0737-47 16 61
  • 18 nov / Hjärtum / 0706-55 01 72
  • 19 nov / Strömstad / 0526-623 30
  • 20 nov / Bokenäs / 0522-65 08 55
  • 21 nov / Ekby / 0501-310 42
  • 25 nov / Sventorp / 0500-42 60 53
  • 27 nov / Undenäs / 0505-170 30
  • 28 nov / Härja / 0502-100 58

Klär i Chaplins kostym.

Lars Hjertner
Lars Hjertner Ingmar Jernberg

Filmgeni, kompositör, satiriker, kvinnokarl. Persona non grata i USA – hyllad världen över. I en nyskriven uppsättning åker vi berg-och-dalbana mellan ytterligheterna i Charlie Chaplins liv.

Utan att vara medveten om det har Lars Hjertner, musikalartist vid Göteborgs- Operan, levt med Charlie Chaplin sedan barnsben.
– Som liten hörde jag ett musikstycke, en slinga som satte sig. Jag hade ingen aning om var det var. Många år senare hörde jag den igen, i radio, men vad det var nämndes inte. När jag i våras fick noterna till uppsättningen följde det med en makalös present: där var ju musikstycket! Det visade sig vara Eternally, av Chaplin. Jag tänker att någonstans måste det vara meningen att jag ska göra det här.
– Charlie Chaplin gjorde en enorm livsresa, från mer eller mindre fattigdom till oerhörd rikedom. Vid ett tillfälle hade han en årslön som översteg vad USA:s samtliga senatorer tjänade tillsammans.
– Han var född underhållare och genom lyckliga omständigheter slussades han tidigt in i filmens värld och förändrade den. Helt utan tekniska förkunskaper applicerade han sin erfarenhet från åren som ung teaterskådespelare. Han var övertygad om att han gjorde allting bäst själv. Det är mycket möjligt att det stämmer, men han körde över många på vägen.

Carin Arell

Utdrag ur artikel från GO nyheter nr 4 © 2009.

Den lekande människan - en samhällsfara?

Hösten 1952, på väg till Europa, får Chaplin meddelandet att han inte längre är önskvärd i USA. Vad var det som skrämde vissa kretsar i USA så till den milda grad? Vad var det man retade sig så på? Hur kunde en liten löjlig komiker vara farlig för ett samhällssystem? Är det den lekande människan som är farlig? Som med sin hållning utmanar makten på ett sätt som makten inte kan svara upp emot? Makten leker ju aldrig. När Chaplin hotades med senatsförhör i Washington lät han meddela att han gärna inställde sig men krävde att få komma klädd som Den Lille Luffaren. Han blev aldrig kallad. Är det kanske så att den lekande människan utgör ett allvarligt hot mot makt och ordning?

Har då Charlie Chaplin något att säga oss i dag, förutom att locka till skratt? Han manar oss till ständigt uppror mot makt, dumhet och översitteri!

Leo Cullborg

Leo Cullborg, regissör
Leo Cullborg, regissör

Artikel.

Börskraschen på Wall Street och depressionen.

Lars Hjertner (Charlie Chaplin)
Lars Hjertner (Charlie Chaplin)Harald Jonsson

Börskraschen på Wall Street 1929 och den efterföljande depressionen var en av alla tiders största ekonomiska kollapser. Medan Europa sargades svårt av första världskriget kunde USA i lugn och ro producera och efter kriget exportera till ett Europa vars ekonomi och produktion slagits i spillror. Den europeiska uppbyggnaden under 1920-talet finansierades i stor utsträckning med lån från USA. I USA rådde ”det glada 20talet”, framtridstron var obruten, ekonomin blomstrade och det fanns en fast tro att högkonjunkturen aldrig kunde ta slut. Spekulationer i aktier och mark var stora och inkomstklyftorna ökade. Många tjänade oerhört mycket pengar på 20-talets ekonomiska uppgång. 1929 tog 5% av befolkningen 33% av inkomsterna, 42% av befolkningen hade en årsinkomst på 1500 dollar eller mindre, vilket knappt räckte till det allra nödvändigaste. Jordbruken expanderade och USA kunde exportera mängder med spannmål till Europa vars livsmedelsproduktion i många fall nästan helt upphört. Emellertid levde denna framstegsoptimism på en alltmer osäker grund.

Europa repade sig efter kriget och importen från USA minskade. Detta ställde till problem för det amerikanska jordbruket som inte fick avsättning för sin produktion på samma sätt som tidigare. Samtidigt måste de betala räntorna på de lån de tagit under expansionen. Luften började gå ur ekonomin i USA. Man hade byggt upp en ekonomi som bara kunde fungera genom en fortsatt utveckling. Aktiekurserna rasade, bönderna kunde inte betala sina lån, priserna hölls upp och lönerna nere. Men prisfallet kunde inte skjutas upp och till sist var vetet billigare än sågspån. ”Spannmål eldades upp. Det var billigare än kol. Majs eldades upp. I South Dakota satte spannmålsmagasinen upp majs till minus tre cent skäppan. Om man ville sälja en skäppa majs till dem måste man ha tre cent med sig.”

Kerstin Anderson, Lars Hjertner, Maria Wigander och Per LarssonHarald Jonsson
Kerstin Anderson, Lars Hjertner, Maria Wigander och Per LarssonHarald Jonsson Harald Jonsson
"...till sist var vetet billigare än sågspån."
Lars Hjertner (Charlie Chaplin)
Lars Hjertner (Charlie Chaplin)Harald Jonsson

Många bönder gick i konkurs och bankerna fick en mängd mark som säkerhet. Det började bli ont om pengar i USA. Lånen till Europa ströps och man började kräva tillbaka de gamla lånen, men de europeiska bankerna kunde inte betala. Framför allt Tyskland skulle också erlägga stora krigsskadestånd. De europeiska storbankerna föll som korthus och spred krisen tillbaka till New York. 24-29 oktober 1929 utbröt en formidabel säljpanik på Wall Street. Ett visst stödköp bromsade utvecklingen ett par dagar, men den 29 oktober sprack bubblan. Paniken var totalt och kursfallet enormt. Följderna var dramatiska. De närmaste tre-fyra åren sjönk USAs produktion med 50% och arbetslösheten ökade till 25%, vilket innebar 16 miljoner människor. Under denna period fick 9000 banker slå igen, bara i USA, av den enkla anledningen att pengarna var slut. De arbetslösa var hänvisade till den hjälp de kunde få av släkt och vänner. Socialförsäkring och a-kassa saknades helt. Många bönder gick i konkurs och bankerna fick en mängd mark som säkerhet. Det började bli ont om

pengar i USA. Lånen till Europa ströps och man började kräva tillbaka de gamla lånen, men de europeiska bankerna kunde inte betala. Framför allt Tyskland skulle också erlägga stora krigsskadestånd. De europeiska storbankerna föll som korthus och spred krisen tillbaka till New York. 24-29 oktober 1929 utbröt en formidabel säljpanik på Wall Street. Ett visst stödköp bromsade utvecklingen ett par dagar, men den 29 oktober sprack bubblan. Paniken var totalt och kursfallet enormt. Följderna var dramatiska. De närmaste tre-fyra åren sjönk USAs produktion med 50% och arbetslösheten ökade till 25%, vilket innebar 16 miljoner människor. Under denna period fick 9000 banker slå igen, bara i USA, av den enkla anledningen att pengarna var slut. De arbetslösa var hänvisade till den hjälp de kunde få av släkt och vänner. Socialförsäkring och a-kassa saknades helt. ”Jag brukade stiga upp vid fem på mornarna och gå ner till hamnen. Utanför Speckles sockerraffinaderi, utanför grindarna, stod tusen man. Man visste jäkligt väl att det bara fanns tre eller fyra jobb.”

"...arbetslösheten ökade till 25%, vilket innebar 16 miljoner människor. "
Lars Hjertner
Lars Hjertner Harald Jonsson
Lars Hjertner
Lars HjertnerHarald Jonsson
Lars Hjertner och Per Larsson
Lars Hjertner och Per LarssonHarald Jonsson

En arbetarlön kunde vid den här tiden vara ungefär 2-3 dollar om dagen, vilket motsvarade ca 10-15 svenska kronor. Utslagningen var stor och köerna till soppkök och brödutdelning var långa. Depressionen förde också med sig en ökad kriminalitet.
"Epoken ledde till kriminalitet, när gamla tankebanor och föreställningar kolliderade med dagens realiteter. När en polis eller en brandman inte fick sina pengar, hur i himmelens namn kunde man då vänta sig att han skulle upprätthålla vad han visste var lag och ordning?”

När Roosevelt tillträdde som president 1933 satte han igång ett åtgärdsprogram mot krisen – New Deal. Programmet innebar en rad för den tiden drastiska åtgärder: banksystemet säkrades, arbetslöshetsunderstöd och ålderspensioner infördes. Minimilöner, maxiarbetstider och förbud mot barnarbete

utfärdades. En mängd offentliga arbeten startades och en statlig jordbrukspolitik infördes som bl a garanterade bönderna minimipriser.

Innebörden av New Deal var densamma som lades fram av ekonomen J.M. Keynes. För första gången i USA gick staten in och reglerade delar av marknaden. I tider av ekonomisk kris ska staten arbeta med budgetunderskott för att hålla sysselsättningen uppe tills konjunkturen vänder. New Deal fick effekten att arbetslösheten sjönk och ekonomin stabiliserades och vände uppåt. 1938 var dock fortfarande mer än 9% arbetslösa i USA. Depressionen skulle inte vara helt överstånden i USA förrän efter andra världskriget.

Citaten ovan är hämtade från Studs Terkel: Hårda tider Norstedts 1970.

Niklas Fahlén


Chaplins liv i punkter.

  • 1889 Charles Chaplin föds i London 16 april. Adolf Hitler föds den 20 april samma år.
  • 1898 börjar uppträda med Eight Lancashire Lads i Manchester.
  • 1908 tecknar sitt första kontrakt med Fred Karno's vau-de-vil-ensemble.
  • 1910 tecknar sitt andra kontrakt med Fred Karno American Company för
    en turné i USA.
  • 1912 deltar i en andra USA-turné med Fred Karno.
  • 1913 tecknar sitt första filmkontrakt med Keystone Film Company för en lön
    på 150 $ per vecka.
  • 1914 tecknar kontrakt med Essanay för en lön på1.250 $ per vecka.
  • 1916 tecknar, 27 år gammal, ett kontrakt med Mutual Film Corporation för en lön 10.000 $ per vecka samt en bonus på 150.000 $.
  • 1918 gifter sig med Mildred Harris.
  • 1920 skiljer sig från Mildred Harris.
  • 1924 gifter sig med Lita Grey.
  • 1925 Charles Spencer Chaplin J:r föds.
  • 1926 Chaplins andra son Sidney Earle Chaplin föds.
  • 1927 skiljer sig från Lita Grey.
  • 1936 gifter sig med Paulette Goddard.
  • 1942 skiljer sig från Paulette Goddard, träffar Oona O'Neil.
  • 1943 gifter sig med Oona O'Neil.
  • 1952 reser till Europa. Får under resan reda på att han inte kommer att få
    förnyat visum i USA.
  • 1953 bosätter sig i Vevey i Schweiz.
  • 1975 adlas av drottning Elizabeth II av England.
  • 1977 avlider i sitt hem i Vevey i Schweiz.

Chaplinfilmer i urval.

  • 1917 ”Lugna gatan” och ”Immigranten”
  • 1918 ”På axel gevär”
  • 1921 ”Chaplins pojke”
  • 1925 ”Guldfeber”
  • 1928 ”Cirkus”
  • 1931 ”Stadens ljus”
  • 1936 ”Moderna Tider”
  • 1940 ”Diktatorn”
  • 1947 ”Monsieur Verdoux”
  • 1952 ”Rampljus”
  • 1957 ”En kung i New York”
  • 1967 “En grevinna från Hong Kong”

Sammanlagt medverkade Charlie Chaplin i 80 filmer under sin karriär.

Lyssna

Spelar: Charlie Chaplin - Smile

Cello Thomas Beckmann. Piano Kayoko Matsushita. Jaro medien gmbH.

Information

Musikteaterföreställning av LEO CULLBORG. Musik av CHARLIE CHAPLIN (1889–1977).

  • Genre: Musikteater
  • Säsong: 2009/2010
  • Första föreställning: 12 Sep 2009
  • Sista föreställning: 28 Nov 2009
  • Plats:

    Skövde, Skövdescenen.

  • Längd: 2 tim. inkl. 1 paus
  • Info:Skövdescenen samt på turne i Västra Götalandsregionen

Presenteras med tillstånd av Charles Chaplin TM© och Roy Export Company Establishment Warner/Chapp ell Music Scandinavia AB.

Affisch

Affisch

Team

Regissör   Leo Cullborg
Scenograf och ljussättare   Thorsten Dahn
Kostym   Elisabeth Åström
Koreograf   Peter Svenzon

Rollista

Kapellmästare och musiker   Per Larsson
Musiker   Kerstin Anderson
Charlie Chaplin   Lars Hjertner
Musiker   Maria Wigander
VGR ©2014 GöteborgsOperan · Nyhetsbrev · Facebook · Sitemap · Om webbplatsen · Sök · Kontakta