Italienskan i Alger

Premiär 28 augusti 2010.

Opera. Rossinis komik när den är som bäst och solister av hög internationell klass. En konsertant sångfest inleder säsongen.

Konsertant version av Gioachino Rossinis (1792–1868) opera i två akter.

Med ett sprudlande konsertant framförande av Rossinis Italienskan i Alger, inleder vi operasäsongen 2010/2011. Det blir också startskottet för Giancarlo Andrettas verksamhet hos oss som förste gästdirigent. Denna säsong dirigerar han även uppsättningen av Lucia di Lammermoor och tanken är att han årligen skall återkomma med konsertanta framföranden på sensomrarna.

Italienskan i Alger är ett mästerverk inom opera buffa-genren, som förutom ekvilibristisk koloratursång, även har exotism och kvinnokamp som ingredienser. Mustafà har tröttnat på sin fru Elvira och vill gifta bort henne med sin slav Lindoro. Själv vill han ha Isabella, som han rövar bort, men hon älskar i sin tur Lindoro. När alla konfronteras uppstår allmän förvirring; vem tillhör vem? Och hur ska Isabella och Lindoro kunna fly?

Titta på en film från repetitionen.

Titelrollen är skriven för en typisk ”Rossinimezzo” och vi är glada att kunna presentera vår svenska storstjärna Ann Hallenberg som Isabella (italienskan). Hon har haft detta parti som signaturroll på ett flertal stora operascener. I samma internationella storklass är Andrea Patucelli som den hänsynslöst gubbsjuke Mustafà och Maxim Mironov i Lindoros extremt höga tenorparti. Som Isabellas trogne betjänt Taddeo, som obesvarat älskar Isabella, får Markus Schwartz ännu ett tillfälle att exponera sina komiska och vokala kvaliteter.

Ann Hallenberg (Isabella)

Ann Hallenberg

Ann Hallenberg, mezzosopran, har studerat på Operahögskolan i Stockholm och i London. Hon har gjort internationell karriär och framträder regelbundet på operahus som bl a Teatro alla Scala i Milano, Teatro la Fenice i Venedig, Teatro Real Madrid, Theater an der Wien, Opernhaus Zürich, Opéra National Paris, Théâtre des Champs-Elysées Paris, Bayerische Staatsoper München, Semperoper Dresden, Netherlands Opera Amsterdam, Staatsoper Stuttgart, Den Norske Opera, Kungliga Operan och Drottningholms Slottsteater. Hon gästar regelbundet konsertscener och festivalen runt om i Europa och Nordamerika och har också gjort en rad cd- och dvd-inspelningar.

Hennes repertoar omfattar ledande roller i verk av bl a Rossini, Mozart, Gluck, Händel, Monteverdi, Purcell, Vivaldi och Massenet, med tonvikt på tidig musik. Bland senare års engagemang kan nämnas titelrollen i Händels Tamerlano i Madrid med Placido Domingo, Orfeo i Glucks Orfeus och Eurydike i Berlin, titelrollen i Händels Ariodante i München, Isabella i Rossinis Italienskan i Alger i Essen och Hannover, Ramiro i Vivaldis Motezuma i Paris och Wien, Penelope i Monteverdis Odysseus återkomst i Stockholm, Sesto i Mozarts La clemenza di Tito i Lyon, Storgé i Händels Jephta i Strasbourg, titelrollen i Scarlattis Tolomeo i Wien och Paris, Fulvia i Glucks Ezio i Wien, titelrollen i Ariodante i Santiago och i Agrippina i Venedig och Madrid samt Dido i Dido och Aeneas i Venedig och Amsterdam.

Giancarlo Andretta, dirigent

Andretta Giancarlo, dirigent

Italienskfödde Giancarlo Andretta är från och med säsongen 2010/2011 förste gästdirigent på GöteborgsOperan. Han framträder regelbundet som gästdirigent i konsert- och operahus runt om i Europa som bl a Venedig, Rom, Neapel, Wien, Berlin, Prag, München, Köpenhamn, Stockholm, Oslo, Lissabon och Aten.

På GöteborgsOperan har han tidigare dirigerat Rossinis Askungen (2003), Verdis Macbeth (2008) och återkommer våren 2011 för att dirigera Donizettis Lucia di Lammermoor. Han är sedan 2003 fram till 2012 chefdirigent vid Aarhus Symfoniorkester och 2005 utsågs han till professor i dirigering vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn

Efter musikstudier i Venedig och Wien inledde Andretta sin karriär 1988 som solorepetitör och chefscoach vid Wiener Staatsoper och Salzburgfestivalen. Under fyra år var han även gästprofessor i piano och kördirigering vid Musikhögskolan i Wien. 1994–1997 var han förste gästdirigent och konsult vid operan i Graz som han lämnade då han utnämndes till chefdirigent vid Orchestra Filharmonia Veneta och konstnärlig chef vid Teatro Olimpico i Vicenza, Italien (1996–2003).

Giancarlo Andretta har även gjort en rad inspelningar med olika opera- och symfoniorkestrar i Europa.

Detta händer i Italienskan i Alger

Akt 1

Mustafà, bey av Algeriet, har tröttnat på sin hustru Elvira och beordrar sin kapten Haly att hitta en italiensk kvinna åt honom. Elvira tänker han gifta bort med sin italienske slav Lindoro. Lindoro är dock föga trakterad av detta arrangemang, men lyckas inte säga emot. Han har tidigare blivit tillfångatagen vid ett skeppsbrott och upptagen i Mustafàs hov. Hans älskade Isabella har tillsammans med sin gode vän Taddeo gett sig iväg från Italien för att leta efter honom. Men även de blir nu tillfångatagna av Haly och släpas ut ur skeppet. Isabella beklagar sitt öde, men ingjuter sedan mod i Taddeo att de aldrig får ge upp. Taddeo presenteras som en farbror till Isabella. När Mustafà får höra om Halys ”fångst” blir han överlycklig och än mer exalterad inför åsynen av henne. Elvira och Lindoro kommer för att ta farväl, men hindras av att Isabella och Lindoro plötsligt känner igen varandra. Isabella läxar upp Mustafà för att han förskjutit sin hustru, och råder honom att genast ta henne tillbaka. Lindoro tar hon som sin slav. Mustafà blir alldeles perplex och akten slutar i allmän förvirring.

Akt 2

Elvira och hennes förtrogna Zulma har roligt åt Mustafàs personlighetsförändring – han har blivit from som ett lamm genom sin förälskelse i Isabella, vars minsta vink han lyder. Efter att Isabella och Lindoro rett ut sina missförstånd – att Isabella skulle bli bortgift med Mustafà och Lindoro med Elvira – försonas de och planerar att rymma. Mustafà och Isabella ska dricka kaffe tillsammans, men till hans förtret bjuder hon även in Elvira att vara med. Lindoro och Taddeo förklarar sedan för Mustafà att för att vara Isabella värdig, måste han upptas i en orden som ”Pappataci”. Den visar sig gå ut på att bara sitta tyst och äta, utan att överhuvudtaget reagera på vad som händer omkring en. Under tiden samlar Isabella alla italienska slavar och ingjuter mod i dem inför rymningsförsöket. Ceremonin börjar och Mustafà får lära sig att sitta tyst och bara äta, även när Isabella och Lindoro utbyter ömhetsbetygelser. Till sist har han lärt sig, och det unga kärleksparet kan helt ostört ge sig av till skeppet. Även Taddeo och alla italienska slavar följer med. Fria kan de alla avresa till Italien, medan Mustafà för sent inser att han har lurats. Han ber sin hustru Elvira om förlåtelse. Alla hyllar den förslagna italienskan, som fick Mustafà och Elvira att hitta tillbaka till varandra.

CD-tips. Vilken ska man välja?

Det finns fem inspelningar av Rossinis Italienskan i Alger på marknaden, och alla är på så hög nivå att vilken man ska välja kan vara en fråga om tycke och smak.

Italienskan i Alger - CDtips

Decca, Silvio Varvisos (1963).

Äldst är Silvio Varvisos på Decca, som spelades in i Florens 1963. Det är en inspelning med underbara scenrävar, esprit, temperament och stark personlighet. Teresa Berganza är en elegant, sensuell samt mycket skönklingande italienska. Som Mustafà matchar Fernando Corena henne med härlig auktoritet. Inte en stavelse eller sextondel lämnas åt slumpen. Varviso förvaltar väl alla Rossiniraketer med precision och känsla.

Sony, Gabriele Ferro (1979).

1979 anförde Gabriele Ferro Cappella Coloniensis i Köln för en inspelning på Sony. Under hans ledning vill tyvärr inte riktigt det rätta Rossinihumöret infinna sig. Lucia Valentini Terrani i titelrollen har en mjukt mörkklingande mezzo, mycket attraktiv, men det saknas bett och tyvärr även höjd för slutrondot ”Pensa alla patria”. Synd, för inspelningen har den bästa tenoren av de fem för Lindoros krävande parti: Francisco Araiza, med ljuvlig timbre och marginal för varenda höjdton.

Italienskan i Alger - CDtips
Italienskan i Alger - CDtips

Erato, Claudio Scimone (1981).

Året därpå gav Erato ut en upptagning med Claudio Scimone som anförde I Solisti Veneti och Rossinimezzon par preference, Marilyn Horne, i titelrollen. Hon färgar rollen med sin maffigt mörka röst, stora omfång och personlighet. Ofta tar hon sig vokala friheter och Scimone låter henne göra det. När Samuel Ramey osäkrar sin Mustafà med sprakande höjd och bister komik, slår det gnistor. Inspelningen har också den bästa sopranen av de fem i Elviras roll – Kathleen Battle har ping på höjden i varje ensemble. Men ibland hejdar Scimone det ystra Rossiniflödet och det kan tappa styrfart.

Deutsche Grammophon, Claudio Abbado (1989).

Nestorn bland Rossinidirigenter, Claudio Abbado, gjorde en inspelning för Deutsche Grammophon 1989. Den bygger på en uppsättning på Wiener Staatsoper, vilket märks på den minutiösa precisionen och det vokala agerandet. Här flyter det så lätt och låter så självklart –just så här Rossini ska göras. De som inte tror att dirigenten är det viktigaste för en inspelning: köp denna och ni ändrar er genast! Agnes Baltsa som italienskan har en sanslös snits på alla löpningar och fioriturer, ohämmad höjd och fräckt spelhumör, om än en inte helt egaliserad röst. Ruggero Raimondi mullrar på bra som Mustafà och Enzo Dara är en härlig krydda som Taddeo.

Italienskan i Alger - CDtips
Italienskan i Alger - CDtips

Teldec, Jesús López Cobos (1997).

Den senaste inspelningen kom 1997 i Lausanne och gjordes för Teldec med Jesús López Cobos som dirigent. Den har god precision och klingar fint, men det är som allt går en förbi – det saknas en mer utpräglad personlighet överlag. Jennifer Larmore i titelrollen har en attraktiv timbre men berör aldrig – det tycks som hon enbart månar om det vokala. John Del Carlo saknar pondus som Mustafà.

Så:

Vilken inspelning skall man välja? Som nog framgått, har jag redan valt bort Ferros (Sony) och López Cobos (Teldec) inspelningar. Sedan blir det än mer en smakfråga, men jag kan garantera att man inte blir besviken med någon av de återstående tre. Jag sätter Scimones (Erato) på tredje plats och låter Abbados (DG) vinna tävlingen. Vad som talar för att sätta Varvisos (Decca) före kan vara kostnaden, då den säljs till mediumpris.

Göran Gademan

Lyssna

Spelar: Rossini: L'Italiana In Algeri - Act 2: Ti Presento

Ruggiero Raimondi, Agnes Baltsa, Etc.; Claudio Abbado: Vienna Philharmonic Orchestra, Vienna State Opera Chorus

Information

Konsertant version av GIOACHINO ROSSINIS (1792–1868) opera i två akter. Libretto av ANGELO ANELLI.

  • Genre: Opera
  • Säsong: 2010/2011
  • Första föreställning: 28 Aug 2010
  • Sista föreställning: 29 Aug 2010
  • Plats:

    Stora scenen.

  • Längd: 3 tim och 15 min inkl. paus

Team

Dirigent   Giancarlo Andretta

Rollista

Mustafà   Andrea Patucelli
Elvira   Mia Karlsson
Zulma   Erika Sax
Haly   Andreas Lundmark
Lindoro   Maxim Mironov
Isabella   Ann Hallenberg
Taddeo   Markus Schwartz
GöteborgsOperans Herrkör
GöteborgsOperans Orkester
VGR ©2014 GöteborgsOperan · Nyhetsbrev · Facebook · Sitemap · Om webbplatsen · Sök · Kontakta