Judinnan

Opera. Drabbande drama om utanförskap, kärlek och förtryck. Denna grand opéra har på alla sätt sången och musiken i fokus.

Tro kan döda

”Kraftfullt” Göteborgs-Posten
”En djärv och lyckad satsning” Borås Tidning
”Stor opera mot intolerans” Aftonbladet
”Göteborgsoperans körsångare ger mig gåshud” Expressen
”Stark sång och regi … ” Svenska Dagbladet

Titta på ett filmklipp från Judinnan

Med sin synnerligen starka och drabbande handling belyser denna grand opéra två judiska människors utanförskap genom intriger, kärlek och förtryck. Verket, från 1835, var till en början mäkta populärt men föll senare i glömska, bland annat till följd av Wagners hätska utfall mot judiska tonsättare.

Trots att verket är nästan 200 år har Judinnan en skrämmande stark koppling till dagens samhällsklimat. I den här uppsättningen, från Vilnius, har handlingen förflyttats till tiden kring andra världskriget då främlingsfientlighet spreds över Europa. På GöteborgsOperan har regissören Günter Krämer valt att ytterligare betona det farliga i all form av fundamentalism.

Den romantiska och dramatiska musiken ställer höga krav på sångarna och kräver de yppersta utövarna. Här gästspelar den internationella franska sopranen Mireille Delunsch som den unga Rachel, medan hjältetenoren Lars Cleveman gör hennes far, den judiske guldsmeden Éléazar. Kärlek över gränserna blir det när Rachel förälskar sig i en kristen prins, omedveten både om hans identitet och att han egentligen är trolovad med prinsessan Eudoxie. Prinsens närmast omänskligt höga tenorparti utförs av den finländske tenoren Tuomas Katajala, medan Eudoxies virtuosa koloraturer sjungs av den litauiska sopranen Regina Šilinskaitė, som gjorde rollen vid premiären på operan i Vilnius. För sin tolkning erhöll hon det litauiska scenkonstpriset Golden Cross of the Stage Award.

Den sparsmakade uppsättningen från operan i Vilnius är signerad Günter Krämer, som tidigare har satt upp en annan version av verket på Wiener Staatsoper. Dirigenten Pierre Vallet har denna typ av repertoar som sin expertis och är annars verksam på Metropolitan Opera i New York.

Denna uppsättning av Judinnan kommer från Litauens nationalscen för opera och balett i Vilnius, där den hade premiär 15 oktober 2004.

Titta på några bilder från Judinnan

Lars Cleveman, Tenor
Lars Cleveman, TenorAnna Thorbjörnsson
Günter Krämer, Regissör, Scenograf och Ljussättare
Günter Krämer, Regissör, Scenograf och LjussättareBernd Uhlig
Pierre Vallet, Dirigent
Pierre Vallet, DirigentFadil Berisha
Mireille Delunsch, sopran
Mireille Delunsch, sopranAude Boissaye/Studio Cui Cui

Ett storslaget, drabbande musikdrama


Halévys Judinnan räknas till ett av de mest framstående verken inom grand opéra. Denna genre var enormt populär fram till sekelskiftet 1900, innan den ebbade ut vartefter. Men de senaste decennierna har dessa operor åter börjat spelas på kontinenten. Strikt sett är en grand opéra en opera som uruppförts på Stora Operan i Paris under 1830-60-talen. Det var storskaliga verk i fem akter med enorm orkester, kör, statister, dansare i häpnadsväckande storslagna scenbilder och kostymer. De tillfredsställde den framväxande högre borgarklassens smak för lyx, överdåd och dramatik. Musikaliskt var de skrivna i ett slags kontinental stil, inte överdrivet franskt utan snarare som en smältdegel mellan det italienska, tyska och franska. Sångpartierna var ohyggligt krävande där både kraft, bredd, skönsång och förmåga till koloratur fordrades.

Dess urpremiär 1835 blev en enorm framgång och uppsättningen spelades över femhundra gånger innan den lades ned.
Görans rättighetsfria bilder till Judinnan artikel på opera.se
Finalen i akt I på Parisoperan 1835, med den omtalade processionen

"Världens åttonde underverk"


Librettist till nästan alla grand opéras var Eugène Scribe och han konstruerade rafflande historier med dramaturgisk ”cliff-hanger”-teknik. Handlingen kretsade oftast kring en specifikt angiven historisk händelse, som bildade en fond mot huvudpersonernas komplicerade känslomässiga relationer till varandra. Mästaren på området var kompositören Giacomo Meyerbeer med Robert le diable, Hugenotterna, Profeten och Afrikanskan, men även Fromental Halévys Judinnan har hållit sig kvar i repertoaren. Dess urpremiär 1835 blev en enorm framgång och uppsättningen spelades över femhundra gånger innan den lades ned. En åskådare beskrev den stora procession som avslutade första akten som världens åttonde underverk. Operan spred sig omedelbart utomlands, till exempel till Wien redan året därpå. Halévy var då en relativt oprövad kompositör men skulle komma att skriva totalt 36 operor, även om endast Judinnan fortfarande är känd idag. Han blev kompositionslärare åt bland andra Gounod, Saint-Saëns och Bizet varav den sistnämnde kom att bli hans svärson. Stora operatonsättare som Verdi eller Wagner har inspirerats starkt av just Judinnan.

Halévys egen inspiration går heller inte att ta miste på, när han som i feberliknande glädje fick tonsätta den namnkunnige Scribes libretto. Han hade också egna personliga ingångar i det drabbande dramat om kampen för överlevnad som minoritet i en förtryckande kultur. Halévy var själv jude och hans far Elias Levy hade flyttat från Tyskland kort efter franska revolutionen för att försöka skapa sig ett bättre liv i Paris.

Dolda identiteter och förtryck


Den engagerande handlingen kretsar kring den judiske guldsmeden Eléazar och hans dotter Rachel. Den kristne prins Léopold har inlett ett förhållande med henne, utklädd till judisk lärpojke. Rachel har ingen aning om hans identitet och då hon får veta att han är gift med prinsessan Eudoxie avslöjar hon deras förhållande för alla. Léopold, Rachel och hennes far fängslas på order av kardinal de Brogni. Men Eudoxie övertalar Rachel att ta tillbaka sin anklagelse och Léopold släpps. Rachel och Eléazar däremot går till avrättningen. I samma stund som Rachel avrättas avslöjar Eléazar för kardinalen att hon i själva verket är den dotter som han har sökt efter i åratal. Därefter låter Eléazar sig själv stolt avrättas.

De två största rollerna Eléazar och Rachel skrevs för stjärnsångarna Adolphe Nourrit och Cornélie Falcon. Nourrit var den tidens kanske störste tenor och från början var det meningen att han skulle gjort Léopolds roll, medan Eléazars fadersroll på sedvanligt manér skulle ha gjorts av en baryton eller bas. Men Nourrit blev mycket mer intresserad av Eléazars parti och övertalade Halévy om att få byta roll och även att göra Eléazar mycket mer nyanserad, eftersom rollen från början var mer ensidigt hämndlysten och ondskefull. Sångaren insisterade dessutom på att få en aria i fjärde akten där rollen uttrycker sin kärlek för sin fosterdotter och tvekar inför att låta henne offras. Nourrit skrev till och med texten till arians första rader och just denna ”Rachel, quand du Seigneur” har blivit operans verkliga showstopper och mest berömda nummer. Den uppförs ofta separat och står på många stora tenorers repertoar.

Görans rättighetsfria bilder till Judinnan artikel på opera.se
Adolphe Nourrit som kreerade Eléazar 1835
I originalet utspelas handlingen under kyrkmötet i Konstanz 1414, men i regissören Günter Krämers produktion som GöteborgsOperan tar över från Operan i Vilnius har handlingen förlagts till strax före andra världskriget

Dramatiska sopraner och populära tenorer


Med Rachels roll skapade Cornélie Falcon som 21-åring ett helt nytt röstfack, kallat ”soprano falcon” med vilket avsågs en mer dramatisk, bredare soprantyp än tidigare. Även hon hade enorma framgångar, också med Meyerbeers operor, i en karriär som dock bara varade några år. Trots att det är Rachel som innehar titelrollen har Judinnan blivit en tenorernas opera och många framstående tenorer har haft Eléazar som sin signaturroll, från Enrico Caruso till Richard Tucker och Neil Shicoff.

I originalet utspelas handlingen under kyrkmötet i Konstanz 1414, men i regissören Günter Krämers produktion som GöteborgsOperan tar över från Operan i Vilnius har handlingen förlagts till strax före andra världskriget – naturligtvis en mycket relevant tidpunkt för verket, med tanke på det förtryck som Rachel och Eléazar utsätts för.

Göran Gademan
Dramaturg

Görans rättighetsfria bilder till Judinnan artikel på opera.se
Cornélie Falcon som Rachel i Judinnan, Paris 1835

Lyssna

Spelar: Judinnan

Akt 4: “Etendez-vous et ce signal affreux”. Eudoxie – June Anderson, sopran, Rachel – Julia Varady, sopran. Philharmonia Orchestra, dir Antonio de Almeida. Philips 420 190-2 (insp 1989).

Information

Opera i fem akter av Fromental Halévy (1799-1862). Libretto Eugène Scribe. Framförs på franska med svensk text på textmaskin.

  • Genre: Opera
  • Säsong: 2013/2014
  • Premiär: 5 Apr 2014
  • Sista föreställning: 18 Maj 2014
  • Plats:

    Stora scenen.

  • Längd: 3 timmar och 10 minuter inkl. 1 paus.

Affisch

Affisch

Pressbilder

Team

Dirigent   Pierre Vallet
Regi, scenografi    Günter Krämer
Kostymdesign   Isabel Ines Glathar
Ljusdesign   Joakim Brink

Medverkande

Rachel   Mireille Delunsch
Eléazar    Lars Cleveman
Léopold   Tuomas Katajala
Prinsessan Eudoxie    Regina Šilinskaitė
Kardinal De Brogni    Michael Schmidberger
Ruggiero   Mats Persson
Albert   Jonas Landström
GöteborgsOperans Kör
GöteborgsOperans Orkester
Extrakör
Statister
VGR ©2014 GöteborgsOperan · Nyhetsbrev · Facebook · Sitemap · Om webbplatsen · Sök · Kontakta