K. Beskrivning av en kamp

Nyskriven opera. Musik Jan Sandström. Libretto av Josef Kroutvor och David Radok. Regi David Radok.

Föreställningarna 27 och 30 oktober TV-inspelas. Sänds i svt i januari.

”En opera med isande skönhet, illmariga grymhet och hjärtslitande humor.” DN
”Läckert drömspel på GöteborgsOperan med en tjusig K. i barytonläge.” GT

Idén att göra en svensk opera på temat Kafka kom från GöteborgsOperans f.d. VD Dag Hallberg när han var i Prag under förberedelsearbetet inför GöteborgsOperans gästspel där med Resan till Reims. Och nu, sex år senare, är operan färdigskriven och klar att uppföras.

Handlingen är inte, till skillnad från andra sceniska verk om Franz Kafka, baserad på någon av hans litterära gestalter. Här möter vi istället författaren tillsammans med olika personer i hans omedelbara närhet. Alla ord som sjungs kommer från Kafkas penna, ur brev, anteckningar, dagböcker, noveller och romaner. Librettot är skapat av den tjeckiske författaren Josef Kroutvor och av David Radok, GöteborgsOperans förste regissör, som också kommer att regissera verket.

Kompositör är Jan Sandström, en av svensk operamusiks mest uppmärksammade nutida tonsättare, som här på GöteborgsOperan senast komponerade Macbeth².

Operan är fylld av både komik och tragik och ger en burlesk och intensiv bild av den tjeckiske mästaren Franz Kafka, där det berömda svårmodet blandas med en god portion humor. Författaren Torgny Lindgren har en gång uttryckt att ”Kafka är morfar till Monty Python. De har samma känsla för det absurda”.

Pressröster efter premiären:
”Lysande opera om Kafka.” DN

”Ett verk av tonsättaren Jan Sandström, som i och med detta överträffar allt han tidigare gjort.” DN

”Hela ensemblen är utmärkt, liksom kören och orkestern, under Ingar Bergbys säkra ledning.” DN

”Radok är en drömregissör, han trollar bort varenda död punkt… Det råder Radoksk koncentration på scenen.” GT

”Sandström är påhittig och rolig. Han får till det med skrivmaskiner, smörpapper, tango, brunnsorkester, Puccini, sig själv och Brahms.” GT

”Barytonen Mats Persson gör ett förbluffande eget och helt lysande Kafkaporträtt.” DN

”Scenbytena är sällsynt elegant genomförda, och David Radok har perfekt kontroll över rörelsemönstren på scenen.” Aftonbladet

”Jan Sandströms musik är eklektisk och ofta pastichartad, men den är sceniskt effektiv och smidigt anpassad till alla snabbt växlande miljöer.” Aftonbladet

”GöteborgsOperan når höga höjder av raffinemang i den täta och fantasieggande föreställningen.” Sydsvenskan


Rollista

Dirigent
Ingar Bergby

K.
Mats Persson

Amschel
Katarina Giotas

Fadern
Mats Almgren

Max
Mattias Ermedahl

Felice, K.’s fästmö
Pia Svorono

Julie
Kristina Hansson

Ottla, K.’s syster
Linda Tuvås

Waltner
Markus Schwartz

Man 1
Ingemar Anderson

Man 2
Iwar Bergkwist

Hjälpsökande 1
Sten Pernmyr

Hjälpsökande 2
Peter Loguin

Hjälpsökande 3
Helena Mering

Dansare
Lina Räftegård

GöteborgsOperans Orkester och Kör

Med reservation för eventuella ändringar

Team

Dirigent
Ingar Bergby

Regi
David Radok

Scenografi
Lars-Åke Thessman

Kostym
Katarina Hollá

Ljus
Torkel Blomkvist

Koreograf
Håkan Mayer


Artikel från GO nyheter nr 2 2005.

Kafka-tröjan har dykt upp igen. En svartvit t-shirt med texten ”Kafka hade inte heller så roligt”.

Själv fick jag en när jag som vanligt hade frestats att köpa alldeles för många böcker. En favorit i repris, sa de i bokhandeln och jag tog glatt emot tröjan. Fast vad säger texten egentligen om personen Kafka? Inte så mycket och det är nog inte heller meningen. Formuleringen är en spegel, ordet ”heller” gör att vi med största lätthet kan ta på oss tröjan, känna igen oss och få lite tröst i tillvarons labyrint. Vad i Kafkas texter som har en direkt förbindelse med hans privatliv och hur mycket som är tidsanda noga silad genom ett litterärt filter är svår att veta. Hur som helst är det oerhört lätt att dras in i Kafkas värld. Men man ska inte tro att det är Kafka själv man möter. I stället tror jag att texterna på ett ovanligt skickligt sätt öppnar oväntade dörrar till läsarens egna tankar och rum, möten med andra människor blir transparenta och medvetandet dras allt längre in i de egna vindlingarna. Mitt i detta kan man skratta och trots allt ta ett steg till.

Det är symptomatiskt att David Radoks idé att göra en opera på temat Kafka föddes just ur rörelse, ur vandrandet utmed Moldau för sex år sedan. För mig är rörelse en av nycklarna till David Radoks regi, men det är en rörelse som inte bara är kroppslig förflyttning utan också mental, tidsmässig och musikalisk. Nyfiket börjar jag se ordbilder framför mig, det som rör sig är också musik – nyskriven sådan av Jan Sandström. Till bilden hör rörligt illusoriska rum av en annan favorit, nämligen scenografen Lars Åke Thessman. Alla ord som sjungs i operan kommer från Kafkas penna, ur brev, anteckningar och ibland även ur böcker. Det är med stor spänning jag ser fram mot denna föreställning, inte bara för att den innebär en möjlighet att möta en scenisk Kafka utan också för att en regissörs process alltid innebär att något personligt kommer fram. Här kan man alltså få en skymt av David Radok, filtrerad genom hans arbete med Franz Kafka.

Astrid von Rosen

Artikel från GO nyheter nr 2 2005.
© 2005 GöteborgsOperan

Information

Nyskriven opera av Jan Sandström.
Baserad på texter av Franz Kafka.

  • Genre: Opera
  • Säsong: 2005/2006
  • Första föreställning: 24 Sep 2005
  • Sista föreställning: 5 Nov 2005
  • Plats:

    Stora scenen.

  • Längd: ca 1.40 (ingen paus)
  • Introduktion:1 timme före föreställning (utom vid premiär)
  • Info:GöteborgsOperan Stora scenen

Affisch

Affisch
VGR ©2014 GöteborgsOperan · Nyhetsbrev · Facebook · Sitemap · Om webbplatsen · Sök · Kontakta