Kombinationserbjudande - se två dansföreställningar samma kväll!
noBody den 1, 7 och 10 mars säljs i paket med dansverket I shall die in Florence av Jérôme Delbey som ges på Lilla scenen (det går även att boka separata föreställningsdagar).
Pris: noBody 95-410 kr + I shall die in Florence 60 kr (ord. biljettpris 190 kr)
Öppet publiksamtal kring noBody
Tisdagen den 21 februari kl 19.00, GöteborgsOperan Lilla scenen noBody, med premiär 25 februari, är ett drabbande och poetiskt dansverk med en mycket speciell historia. Välkomna att lyssna till medlemmar ur Sasha Waltzs team och se dansare från GöteborgsOperans Balett framföra delar ur verket noBody. Deltar gör även Jérôme Delbey, koreograf för dansverket I shall die in Florence med världspremiär 26 februari.
Moderator: balettchef Adolphe Binder
Fri entré. Observera att samtalet hålls på engelska.
Dans. Hon är en av den nutida dansens absoluta förgrundsfigurer. Nu sätter vi upp Sasha Waltz poetiska och drabbande verk noBody.
Waltz arbetar inom ett brett fält, från renodlade dansföreställningar till genomkoreograferad opera och dans i museisammanhang, evenemang som hän-ryckt tiotusentals åskådare, nu senast vid invigningen av Italiens nya moderna konst-museum i Rom.
Blicka in i noBody
Repetitionsfilm av noBody. Dansverk av SASHA WALTZ Musik av HANS PETER KUHN Regi och koreografi: Sasha Waltz, Scenografi: Thomas Schenk, Sasha Waltz , Kostymdesign: Bernd Skodzig , Ljusdesign: Martin Hauk
After Dance Party efter premiären av noBody!
Lördag 25 februari
Premiär 18.00 After Dance Party 19.30–01.00
Efter premiären av dansföreställningen noBody drar After Dance Party igång med livemusik och DJ i GöteborgsOperans foajé.
Under kvällen underhåller:
Klezmerkvartetten Zimmes
Balkanbandet Gothenburg Gadjos
DJ Demonika
GöteborgsOperans Restaurang och bar serverar mat och dryck. Vill du boka bord, ring 031-13 13 00.
Åldergräns 18 år på After Dance Party.
Välkommen!
Bilder från en repetition av noBody.











Titta på en intervju med Sasha Waltz.
Det första verket i hennes triptyk, Körper (Kropp), gestaltade människans anatomi och fysik, det följande, med titeln S, undersökte livets ursprung, Eros och sinnlighet. noBody gestaltar människans metafysiska dimensioner, tar upp känslor förknippade med vår dödlighet, och ställer frågan: Vad är det odödliga i oss? I noBody söker Waltz och dansarna att genom kroppen synliggöra det själsliga och icke-kroppsliga.
Kroppen är vår katedral, ett knyte eller en kokong, trumma eller klingande bjällra. Titeln noBody betyder både ”ingen kropp” och ”ingen”. Och ingen är helt ensam i detta dansverk där dansarna rör sig i magiska, mjukt flödande formationer och komplexa mönster i en storslagen, fantasieggande scenografi. Sorg och sökande splittrar och förenar. När noBody gästspelade i Stockholm skrev en av flera begeistrade recensenter: ” … (noBody) berör mycket starkt i sin enkla poetiska finess och fantasi. Konturer upplöses, själen får en flygtur.” Verket kan också ses som en hyllning till vår förmåga att hålla fast vid något djupt mänskligt inom var och en av oss – tillsammans. Varvid tanken på återfödelse går som en ängel genom rummet.
The first work in her triptych, Körper (Body), portrayed the human anatomy and physique, the following with the title S, examined the origin of life, Eros and sensuality. noBody portrays the human metaphysical dimensions, takes up feelings associated with our mortality and poses the question: What is the immortal in us? In noBody, Waltz and the dancers seek through the body to highlight the spiritual and non-physical.
The body is our cathedral, a bundle or a cocoon, drum or ringing bell. The title noBody means both “no body” and “nobody”. And nobody is completely alone in this dance work where the dancers move in magically, smoothly flowing formations and complex patterns in an awe-inspiring, evocative scenography. Sorrow and seeking divides and unites. When noBody put on a guest performance in Stockholm, one of several enthusiastic reviewers wrote: “ … (noBody) affects very strongly in its simple poetic finesse and imagination. Contours dissolve, the spirit takes flight.” The work can also be seen as a tribute to our ability to hold on to something deeply human within each and every one of us - together. Whereupon the idea of reincarnation runs like an angel through the room.



