Orkesterkonsert

  • Konsert
  • 23 okt 201523 okt 2015, Stora scenen.
  • 2 tim 10 min inkl. paus
  • Medverkande

    Medverkande

    Dirigent
    Olaf Henzold
    Recitatör
    Anna Söderling
    Solist
    Ann-Kristin Jones
    GöteborgsOperans Kör
    GöteborgsOperans Diskantkör
    GöteborgsOperans Orkester

ORKESTER|KONSERT

Med Snöfrid av Jean Sibelius, Kleopatras död av Hector Berlioz, och Planeterna av Gustav Holst.

GöteborgsOperan spelar ”Mars, krigsbringaren”, ur Gustav Holsts orkestersvit Planeterna. (Göteborgs Kulturkalas 2015. Dirigent Per-Otto Johansson.)

Planeterna är en av 1900-talets mest populära brittiska orkestersviter. På färd ut i rymden passerar orkestern vårt solsystems planeter. I den fascinerande, filmiska musiken ryms allt från krigiska tongångar till utomjordisk skönhet. 

Ann-Kristin Jones. Foto: Tilo Stengel

Orkesterkonserten inleds med körverket Snöfrid, baserat på Viktor Rydbergs dikt och tonsatt av Jean Sibelius. I det efterföljande verket,  Kleopatras död av Hector Berlioz,  gestaltar Ann-Kristin Jones  den olyckliga drottningens sista stund i livet.

Dirigent Olaf Henzold har tidigare gästat GöteborgsOperan med bland annat Rosenkavaljeren, Kvinnan utan skugga, Arabella och Rusalka

JEAN SIBELIUS: SNÖFRID

Text – Viktor Rydberg
Recitatör – Anna Söderling
GöteborgsOperans Kör
GöteborgsOperans Orkester

Liksom Kleopatras död är Snöfrid ett relativt tidigt verk i kompositörens liv. Jean Sibelius hade fått sitt genombrott med Kullervo för solister, kör och orkester 1892. Snöfrid är kortare och inkluderar inga sångsolister. Genom hela sin karriär skrev Sibelius sånger, kantater och så något han kallade improvisationer för kör och orkester. Snöfrid är det bästa exemplet i den genren, och han skrev det för en välgörenhetskonsert år 1900 som han dirigerade själv. Texten bygger på en av Sibelius favoriter, Viktor Rydberg, men till skillnad från Wilhelm Stenhammar som också tonsatt detta episka poem 1891 tog Sibelius med bara delar av texten.  Kompositören har senare berättat att han skrev verket i ett ända sträck, efter att ha kommit hem från en fest som på finskt manér varat i tre dagar. Den starkt patriotiska och nationalistiska texten utspelas under nordisk forntid. Den beskriver hur huldran Snöfrid ingjuter mod i hjälten Gunnar och uppmanar honom att strida för de svaga istället för att beakta yttre glans och rikedom. Detta hade klart politiska och aktuella undertoner då Rydberg skrev sin text. Gunnar sätts därmed att välja mellan ont och gott i sin omgivning. Efter en stormig inledning sätter kören in och beskriver Snöfrids skönhet. I nästa del är kören troll som erbjuder Gunnar guld och skatter i utbyte mot hans själ. Därefter beskriver de det ljuva kärleksmötet med Snöfrid, som själv sedan tar till orda i form av en kvinnlig berättare till stämningsfulla brassackord. Verket slutar med en lugn förtröstan där kören hoppas att hjälten kommer att välja det rätta.

Hector Berlioz: Kleopatras död

Text av Pierre-Ange Vieillard
Ann-Kristin Jones (mezzosopran)
GöteborgsOperans Orkester

Från 1826 till 1830 lämnade den unge Hector Berlioz in fyra bidrag till Prix de Rometävlingen, olika kantater, en varje år. Näst sist kom Kleopatras död (La mort de Cléopâtre), men först året därpå vann han. Ändå är det enbart Kleopatras död som har gått till eftervärlden som ett av Berlioz’ mest populära verk på konsertestraden. Texten utgår från två av hans favoritteman: antiken och Shakespeare. Kantaten är som en liten miniopera, där den egyptiska drottningen ger spelet förlorat och ser tillbaka på sitt stormiga liv. Trots att Shakespeare skildrar den senare delen av hennes liv i dramat Antonius och Kleopatra, är det Julia i gravkammaren med den döde Romeo som bildat inspiration. Liksom hon är Kleopatra omsluten av sina förfäder och tar sitt liv. Berlioz för in sin hjältinna till stormande musik där hon beskriver sin situation i mycket originella recitativ, medan hon reflekterar och ger uttryck för sina känslor i olika ariadelar. Den andra delen kallas Méditation och bygger helt på Shakespeares text (”How if when I am laid into the tomb”). Där antar Kleopatra ett mer simmigt, omtöcknat tonspråk och till sist hörs ett tydligt huggande i orkesterns stråkar då hon sätter ner handen i korgen med giftormen. Kleopatras död är helt klart en förstudie till Dido i Berlioz’ senare mastodontopera Trojanerna, ett verk som han hade mycket svårt att få uppfört. Hans lärare Adrien Boieldieu visste inte hur rätt han hade efter vinsten vid tävlingen. Då sa han att hans elev var alldeles för bra för sitt eget bästa. 

Paus

Gustav Holst: Planeterna

GöteborgsOperans Damkör och Diskantkör
GöteborgsOperans Orkester 

Den brittiske tonsättaren Gustav Holst komponerade sviten Planeterna åren 1913-17, då han var musiklärare på St. Paul’s School i London. Upprinnelsen kom ur hans intresse för astrologi, som i sin tur hade väckts via litteratur på sanskrit. Hinduisk mysticism hade präglat mycket av hans tidigare skapande. Holst föredrog att skriva spontant utan att binda sig vid formella yttre former. Oftast bygger han på korta strukturer och varje sats i Planeterna kreerar sin egen inre logik via dessa. Från början kallade han verket enbart för Sju stycken för stor orkester och satserna komponerades heller inte i den ordning de ska framföras. Första satsen, Mars, bringaren av krig till exempel, skrevs precis före första världskrigets utbrott och förutspår med sin aggressiva dramatik de fasor som komma skulle. Varje sats har döpts efter en planet och får sin karaktär från den romerska gud bär dess namn. Som kontrast till Mars har andra satsens Venus, bringaren av fred fått bli fredsgudinna, svitens mest avspända och lyriska stycke, full av värme. Den korta spjuverlika Merkurius, den bevingade budbäraren komponerade Holst sist, medan den pampiga Jupiter, bringare av munterhet är full av utåtriktad glädje. Den oändligt långsamma Saturnus, bringaren av ålderdom var Holst egen favorit och Uranus, magikern den mest dansanta satsen. Slutligen den vackra Neptunus, mystikern, utsökt orkestrerad med celesta, klingar som i fjärran. Svalt tjusig men helt utan Venussatsens passion och värme, sätter han där även in en ordlös damkör i slutet. Planeterna fick vänta till 1920 på sitt första framförande och Holst är idag nästan enbart känd för detta verk. Å andra sidan står sviten ständigt på konserthusens repertoar världen över och de olika satserna har ofta använts som filmmusik. 

– Göran Gademan, dramaturg

Skolföreställning

Den 23 oktober kl 13.oo ger vi Planeterna som skolföreställning.

Det är då endast den orkestersviten som framförs med berättare, för elever i åk 4–6 . Föreställningslängd ca 1 timma och 10 minuter. Biljetterna är kostnadsfria till skolföreställningen.

För information och bokning 031-13 13 00 gruppbiljetter@opera.se

Skolföreställningen är fullbokad.

Kontakta oss

Christina Nilssons Gata, 411 04 Göteborg
Telefon (växel) 031–10 80 00
Biljettkassa och restaurang 031–13 13 00

Följ oss:

GöteborgsOperan – en del av En del av Västra Götalandsregionen