Köp biljett

RIDDAR BLÅSKÄGGS BORG/ ERWARTUNG

En fantasieggande, skrämmande och utmanande dubbel som djupborrar i det mänskliga psyket. Inträde sker på egen risk.

RIDDAR BLÅSKÄGGS BORG

Opera i en akt av BÉLA BARTÓK (1881-1945). Libretto BÉLA BALÁZS.

Framförs på ungerska med svensk översättning på textmaskin.

Den unga Judith har just gift sig med den dystre riddar Blåskägg. Hon vill veta allt om honom. Det får hon genom att öppna dörrarna i hans borg, dörrar som egentligen är olika ingångar till hans själ. Verket har beskrivits som en psykoanalys där såväl patienten som psykiatern går under.

Erwartung

Monodrama i en akt av ARNOLD SCHÖNBERG (1874-1951).
Libretto MARIE PAPPENHEIM. Framförs på tyska med svensk översättning på textmaskin.

Kvinnan i Schönbergs Erwartung (Förväntan) irrar omkring i en skog. Hon drivs av svartsjuka och letar efter sin älskade. Plötsligt tycker hon sig se honom död. Vem har mördat honom? Är det kanske hon själv? Eller har hon drömt alltihop?

Regissör David Radok knyter de två verken till varandra som en helhet. Scenografen Martin Chocholoušek gjorde senast hos oss den storslagna dekoren till Puccinis Turandot. Riddar Blåskägg görs av husets Anders Lorentzson, medan Katarina Giotas återkommer som hans Judith . Som kvinnan i Erwartung har Katarina Karnéus sin kanske största utmaning hittills.

Psykoanalytiska kammarspel med enorm orkester

Artikel av Göran Gademan, Dramaturg

De båda enaktarna Riddar Blåskäggs borg och Erwartung (Förväntan) har mycket gemensamt, så det är inte för inte som de ofta sammanförs till en helkväll på operan. De är komponerade nästan samtidigt (1911/1909), men bägge fick vänta flera år på sina uruppföranden. Båda är dessutom skrivna under starkt inflytande av psykoanalysens grundare Siegmund Freuds upptäckter kort dessförinnan. Vill man hårdra det en smula, kan man kalla operan Riddar Blåskäggs borg för en psykoanalys av en man, Erwartung av en kvinna.     

Riddar Blåskäggs borg

Då den ungerske kompositören Béla Bartók skrev sin enda opera var han 30 år. Han var på väg in i sin mognare period, med ett ben kvar i den senromantiskt impressionistiska stilen, medan det andra var på väg in i expressionism och modernism. Då verket var färdigkomponerat förbjöds det av staten och kom till uruppförande först 1918 på operan i Budapest. Efter urpremiären tillät inte den reaktionära regimen att den socialistiske librettisten Béla Balázs namn skulle nämnas vid kommande framföranden. Bartók vägrade detta, varför det inte blev några fler framföranden i Ungern på nära 20 år. Den spelades dock på några tyska scener, men Riddar Blåskäggs borg har haft en lång etableringssträcka - i Sverige spelades verket enbart konsertant vid olika tillfällen och den första sceniska produktionen kom inte förrän 1981. Numera hör operan till de mest spelade 1900-talsoperorna över hela världen. 

Balázs utgick i sitt libretto från sagan om Riddar Blåskägg i Perraults Gåsmors sagor, men stod under starkt inflytande av sin tids symbolism. Förutom att han har mildrat Perraults sagoskurk till att bli en ensam man som emellanåt väcker sympati, har verket ihop med Bartóks musik fått, som nämnts, starkt psykoanalytiska undertoner. Den unga Judith kommer till Blåskäggs mörka borg, de är nygifta och han har sju nycklar till lika många dörrar i borgen. Hon vill öppna dörrarna, släppa in ljus, få honom att leva. Hon ber om den ena nyckeln efter den andra, öppnar dörrarna och efterhand blir det han som driver på henne att öppna dem. De innehåller i symbolisk form olika aspekter av hans liv som makthavare och människa: en tortyrkammare, en vapensamling, en skattkammare, en trädgård osv. Men inför den sista dörren förbjuder han henne att öppna. När hon till sist gör det, visar sig den sig innehålla hans tidigare hustrur och där måste även Judith bli instängd. Man kan se öppnandet av dörrarna som olika öppningar och ingångar in till Blåskäggs själ, och en som träffande har liknat verket vid en psykoanalys där både läkare och patient går under, är regissören Göran Järvefelt.

Operan är som ett kammarspel med två personer, men orkestern är stor och bär egentligen hela verket. Sångstämmorna utgår starkt ifrån det ungerska språket i ett slags recitativ som sväller, men når knappt ens arioso annat än undantagsvis. Den färgstarka och skickligt instrumenterade orkestern förstärker därför intrycket av psykoanalys och personernas själsliv under replikerna. Bartóks tonmålande vid dörrarna har drag av impressionism och Debussy - när Bartóks kollega Zoltan Kodály kallade operan för "en ungersk Pelléas och Mélisande" hade han inte så orätt. Men där finns även annat, förutom utgångspunkten i det ungerska språket även inslag av tidens tyska expressionism och ibland rent modernistiska drag. Men verket vilar helt på tonal grund, och bildar trots sin stilblandning en enastående helhet. Bartók var före sin tid då han komponerade verket 1911 - det visar också dess inledande trögflytande uppförandehistoria. 

Erwartung

Arnold Schönberg började med att skriva ett antal tonala verk i senromantisk efterföljd, dock inga operor. De genomgripande reformer han senare genomförde på den västerländska konstmusiken fick enorma konsekvenser. Tillsammans med tonsättarna Alban Berg och Anton Webern grundade han den s.k. Wienskolan där man började söka sig vägar andra än de gängse tonala. Inspirationen kom från inledningen till Wagners Tristan och Isolde samt ett par avsnitt i Richard Strauss Elektra, där musiken tillfälligt tycks gå ifrån de fasta tonartsförhållandena. 

Det var just under denna tid i Wien som han komponerade Erwartung efter att ha bett den unga poeten och medicinstudenten Marie Pappenheim om en text. Idén att skriva en monolog för en kvinna var troligen hennes, och förmodligen kände hon också till att Schönbergs hustru Mathilde året innan hade rymt iväg med parets gemensamma målerilärare Richard Gerstl. Mathilde övertalades till att återvända och Gerstl begick självmord. Dessa händelser får förtäckta ekon i den mardrömslika dramaturgin i Erwartung, där en namnlös kvinna irrar omkring i en skog och letar efter sin älskare. Möjligen har hon mördat honom av svartsjuka, kanske är han död av någon annan anledning - hela den mångtydiga och symbolistiska texten väcker fler frågor än den ger svar. Kanske har hon drömt alltihop eller dagdrömt det under en stunds promenad, eller också är hon gravt psykotisk och har hallucinationer. 

Som medicinstudent hade Marie Pappenheim nära inblickar i Freuds patienter på Berggasse och de "hysteriska kvinnor" som behandlades där - bakom hans mest berömda patients alias Anna O. dolde sig dessutom Maries äldre släkting Bertha Pappenheim. Schönberg laddade monologen i ett starkt expressionistiskt tonspråk för mycket stor orkester och verket liksom sångstämman är till största delen atonal, även om han då ännu inte hade konstruerat sin tolvtonsteknik än. Det förekommer heller ännu inte Sprechgesang (tal på noterad tonhöjd). Han komponerade verket på sjutton dagar efter att ha fått Pappenheims text 1909, men det uruppfördes först i Prag 1924 med tonsättaren Alexander von Zemlinsky som dirigent. När uruppförandet väl hade ägt rum åkte Schönberg till Berlin för att utarbeta sin tolvtonsteknik som ett självständigt kompositionssystem. Det skulle ligga till grund för alla hans kommande verk, liksom Alban Bergs opera Wozzeck året därpå. I Erwartung är däremot musiken atonal men utan att vara inordnad i ett tolvtonssystem, vilket förstärker den kvinnliga rollens tillstånd av psykiskt kaos och oordning. 

Göran Gademan,
Dramaturg

Från operashopen

Riddar Blåskäggs borg 

Béla Bartóks dramatiska mästerverk är ett måste för den som vill ha en stark musikupplevelse. Den kan avnjutas både på cd och dvd – rysningar och adrenalin utlovas.

DVD – Filmatiseringen på denna dvd, där Georg Solti, en gång elev hos Béla Bartók dirigerar två ledande ungerska sångare tillsammans med London Philharmonic Orchestra är en helgjuten upplevelse.

Pris 299:-/st

CD – Vi har flera spännande inspelningar. Valery Gergievs inspelning med London symphony orchestra är en liveupptagning som ger precis den nerv man vill ha i denna otäcka opera.
Pris: 149:-/st

Erwartung

Denna kritikerrosade inspelning från Naxos bjuder på en av Tysklands stora dramatiska sopraner, Anja Silja, som här visar prov på stor rutin och klangrikedom när hon tar oss igenom Schönbergs otäcka Erwartung. Med på skivan medföljer även Schönbergs version av sagan om Pelleas och Melisande.

Pris: 79:-/st

Spelplan

april 2015

lör 18/4
18:00
fre 24/4
19:00
ons 29/4
19:00

maj 2015

sön 3/5
18:00
tors 7/5
19:00
sön 17/5
15:00
lör 23/5
18:00
tors 28/5
19:00

Kontakta oss

Christina Nilssons Gata, 411 04 Göteborg
Telefon (växel) 031-10 80 00
Biljettkassa och restaurang 031-13 13 00

Följ oss:

GöteborgsOperan – en del av