Salome

Denna föreställning rekommenderas från 15 år.

Opera. Den extatiska slutscenen i Salome brukar ta andan ur både publik och sångerska. Ångande av dekadens och lusta upphör denna 1900-talsopera av Strauss aldrig att provocera.

Premiär 10 september 2011.

”En Salome värd att älska.” DN
”En fulltalig orkester levererar de skönaste klanger.” Borås Tidning
”Låt er provoceras. Det är värt det.” SR Kulturnytt
”Huvudlöst men lustfyllt.” Aftonbladet
”En sjudande blodfylld föreställning.” GP

Titta på en film från föreställningen.

Ända sedan urpremiären i Dresden 1905 har Richard Strauss Salome haft en aura av skandalsuccé över sig. Den unga Salome avvisas av Johannes döparen och begär hans huvud på ett fat av sin styvfar Herodes som belöning för sin dans. Den extatiska slutscenen brukar ta andan ur såväl publik som sångerska.

Till Oscar Wildes fin de siècle-text, ångande av dekadens och lusta, har varje tid haft att utforska vad som chockerar den samtida publiken. Har Herodes uppfostrat en kvinna till att bli så monstruös att han till sist måste ta livet av henne? Eller är snarare Johannes en väg ut för Salome, som i sitt tonårsuppror vill bort från den depraverade värld där hon hålls fången? Denna uppsättning handlar snarast om det sistnämnda, och i slutscenen anas faktiskt en strimma hopp och en väg ut ur det klaustrofobiska.

Titta på bilder från föreställningen.


Specialmeny på Salome för 295:-


  • Halstrad laxrygg samt pilgrimsmussla med potatis- och palsternackspuré och svartpepparsky.
  • Calvados- och vaniljbrulé med äpplesorbet samt biscotti med mandel och sultanrussin.

Vi är mycket stolta att kunna presentera en av världens mest omtalade operaregissörer, Peter Konwitschny, i denna samproduktion med De Nederlandse Opera. GöteborgsOperans Annalena Persson sjunger titelrollen, liksom hon gjorde när uppsättningen spelades i Amsterdam. Hon har tidigare gjort samma roll på flera operahus i Europa. Den mycket välrenommerade Johannes Leiacker har gjort såväl dekor som kostym och på dirigentpulten återkommer Patrik Ringborg. Han kommer att veckla ut den stora och färgrika orkestersatsen som för ovanlighetens skull spelas i Strauss originalbesättning, vilken kräver ett riktigt stort operahus och en orkester på upp emot 90 musiker.

Annalena Persson, solist
Annalena Persson, solistFoto: Joakim Hovrevik

Titta på en intervju med Annalena Persson.

Salome - alltid dekadent för sin tid.


Dekadens och opera


Tror du att du kan höja dig över naturens lagar?
Tycker du att det artificiella är mera värt än det naturliga?
Trivs du bättre i din egen drömvärld än i verkligheten?
Är dina erotiska fantasier viktigare än äkta sinnlighet?

Då närmar du dig det många kallade ’dekadent’ i slutet av 1800-talet.”

Ovanstående citat är hämtat från den norska boken Dekadanse av litteraturprofessorn Per Buvik. Enligt honom rör sig 1800-talsdekadensen huvudsakligen kring kön och konst, och boken ägnar stor uppmärksamhet åt Salome, i olika tolkningar – bibeln, bildkonst, dikter, skådespel, operan. Redan från början leder Salomekapitlet rakt in i operans värld, fast via en annan operakändis, Carmen, som han kallar ”den romantiska prototypen för en femme fatale”.

DEKADENS OCH OPERA. Den första boken som damp ner på mitt skrivbord i Salomes och dekadensens tecken var en ovanligt liten, mjuk sak med guldomslag och lila papper, katalogen från utställningen Dekadens på Dunkers kulturhus. Den skickades till GöteborgsOperan likt en prinsessa på ärten: i tre kuvert utanpå varann, två vadderade och, längst in, ett i guldfolie.

Utgångspunkten i katalogen är 1700-talsbildserien Rucklarens väg av William Hogarth, som vi nyss publicerat i programmet till Stravinskys opera med samma titel – om den unge man som ärver en massa pengar, tar den breda vägen, och hamnar i fördärvet …

KÖN OCH KONST. Om Oscar Wildes pjäs, som ligger till grund för librettot i Strauss opera, skriver Buvik: ”Oscar Wilde framställer Salome som en ung jungfru som för första gången är i begärets våld, och den hon begär är ingen mindre än Johannes Döparen. (…) Framställningen av Salomes bångstyriga begär är stark kost även för människor idag, för ett mera intensivt uttryck för extatiskt-erotiskt begär är svårt att tänka sig.” Bångstyriga begär och excesser kommer även att gestaltas på scen i denna uppsättning av Salome.

VAD ÄR DEKADENS? Historien berättar om en ung kvinna i en sluten, exotisk, dekadent miljö. Men vad är då dekadent, för oss idag? Frågan brukar trigga långa, intressanta diskussioner. Men efterhand blir man ofta lite vilsen … Sådant som kallades dekadent förr, kanske anses som ”naturligt” idag; och skam, vad är det? På något sätt är det som om termen inte är helt relevant, eller tillhör en annan tid.

Eller är det kanske tvärt om? Ordet dekadens härleds till franskans décadence, som betyder förfall, försvagning eller "det att falla isär" och det var i denna bemärkelse som den framåtblickande filosofen Friedrich Nietzsche (1844–1900) ansåg att civilisationen i sig var präglad av dekadens. Enligt Nietzsche är alla moderna människor därför mer eller mindre dekadenta.

MUSIKALISK KADENS. Dekadens utan de = kadens, efter latinets cadere – falla, är en musikalisk term som har två betydelser, varav den ena handlar om solistiska avsnitt av virtuos karaktär, d v s när sångaren eller musikern improviserar fritt, som vi t ex nyligen hört i barockoperan Alcinas många arior.

LJUST OCH LEKFULLT. Sådana kadenser handlar om njutning och känsla i skön förening. Så framställs även kvinnan Salome i dikten Atta Troll av Heinrich Heine – som ”inkarnationen av den ideala sinnligheten”. Dikten har en lekfull, lätt ironisk ton och det destruktiva är nedtonat, men det är denna dikt som är förelöparen till Oscar Wildes pjäs om Salome, vilken Strauss tog mer eller mindre direkt in i sin opera. Vad som hände på vägen? Fortsättning följer. Fram till dess, njut av dessa rader ur Heines dikt, (och du skall icke kallas dekadent).

Astrid Pernille Hartmann programredaktör

Älska mig och var min lilla käresta!
Släng bort den blodiga dumskallen
Samt fatet, och njut
Välsmakande och bättre rätter.

(Heinrich Heine)//


Titta på en intervju med regissören Peter Konwitschny.

Av De Nederlandse Opera (På tyska)

Lyssna

Spelar: Wie Schön Isd Die Prinzessin

Strauss, Richard (1864-1949). Dirigent: Kurt Schröder 1952, Frankfurt. Myto Records

Information

Opera i en akt av RICHARD STRAUSS (1864–1949) Libretto OSCAR WILDE i översättning av HEDWIG LACHMANN

  • Genre: Opera
  • Säsong: 2011/2012
  • Premiär: 10 Sep 2011
  • Sista föreställning: 10 Nov 2011
  • Plats:

    Stora scenen.

  • Längd: ca 1 tim 45 min

Affisch

Affisch

Pressbilder

Team

Dirigent   Patrik Ringborg
Regi   Peter Konwitschny
Biträdande regissör   Meisje Hummel
Scenografi och kostymdesign   Johannes Leiacker
Ljusdesign   Manfred Voss

Medverkande

Herodes   Thomas Sunnegårdh
Herodias   Ulrika Tenstam
Salome   Annalena Persson, Ingela Brimberg 15/10
Jochannan   Mats Persson
Narraboth   Nikola Matisic
Herodias page   Erika Sax
Fem judar   Ingemar Andersson, Erik Enqvist, Marcus Liljedahl och Jonas Olofsson
Två nazaréer   Mats Almgren och Henrik Andersson
Två soldater   Åke Zetterström och Thomas Sonefors
En kappadoker   Joel Rosenlund
En liten flicka   Klara Holm, Annie Eriksson, Thea Wanneklint
VGR ©2014 GöteborgsOperan · Nyhetsbrev · Facebook · Sitemap · Om webbplatsen · Sök · Kontakta