Sköna Helena

Sköna Helena

"Vi håller på att sparka liv i den gamla tanten "Sköna Helena" igen. Hon, en gång den vackraste kvinnan i världen, och den direkta orsaken till Trojanska kriget och Offenbachs operett. Gumman, förvånansvärt spänstig, har inte mist sin aptit på härliga melodier, dräpande repliker, vackra kläder och karlar, karlar, karlar! Fast alla operasångarna runt henne, "Tjockisar med svärd" som hon kallar dom, är väl inte riktigt vad hon drömmer om. Men visst får hon sig en skönlockig yngling till slut och visst tycket tjockisarna med svärd att hon nog kan vara värd lite rajtantajtan. Till och med Calchas, översteprästen får sitt lilla krig som är så bra för statsskulden - men blir ändå inte alls som han tänkt sig!" Iwar Bergkwist, sångtexter.

1862 var inget bra år för Jacques Offenbach. Hans teater Bouffes-Parisiens hade gått i konkurs och Paris hade berövats en vital och kritisk röst mot det politiska och kulturella etablissemanget. Istället applåderades hans musik av Europas high society i kurorten Bad Ems, där Offenbach inledde ett regelbundet samarbete med kurorts-orkestern.

Hans försök att slå igenom i den etablerade operavärlden misslyckades också: operan Die Rheinnixen blev måttligt uppskattad i Wien 1864. Men så upphäver plötsligt Napoleon III sin farbrors dekret om de statliga teaterprivilegierna och istället kan nu vem som helst öppna en teater och spela vadsomhelst, varsomhelst.

Offenbach ser sin chans och sätter igång sina librettister från förr: Meilhac och Halévy. Braksuccén med Orfeus i underjorden 1857 gjorde att man valde ett antikt tema igen för att parodiera och häckla sin samtid. Textarbetet tog sin tid men tack vare Offenbachs enastående snabbhet i att skriva sin musik - den blivande operans tredje akt skrev han på 72 timmar - kunde så Sköna Helena få sin premiär den 17 december 1864. Succén var pyramidal och många räknar Sköna Helena som hans mästerverk näst efter Hoffmanns äventyr.

I titelrollen GöteborgsOperans egen ”Sköna Helena Holmberg”.

"Effektiv, medryckande och välklingande – GöteborgsOperans Sköna Helena tål fullt dagsljus." GP

"Underhållning med ömsint lättsinne. En matinéföreställning som lockar fram många skratt." Svenska Dagbladet

"Publiken bjuds på sprudlande melodiös och satirisk underhållning." Borås Tidning

"Uppsluppen Sköna Helena spelas med ofelbart gott humör." Bohusläningen

Biljettpris 250 kr inklusive lättare lunchförtäring, Sommartallrik med lax och sallad, serveras från kl 11.30. Föreställningen börjar kl 13.00.


Rollista

Dirigent
Kjell Ingebretsen

Helena, drottning av Sparta
Helena Holmberg

Bacchis, hennes kammarjungfru
Caisa-Stina Forssberg

Leona, hetär i Orestes följe
Marianne Schell

Parthenis, hetär i Orestes följe
Pia Svorono

Hermia, hovdam
Zorka Hunjak

Myrrine, hovdam
Elisabeth Persson

Iris, tärna
Carin Göransson

Ceres, tärna
Evalotta Åkesson

Paris, son till Priamus
Mattias Ermedahl

Orestes, son till Agamemnon
Tomas Lind

Kalchas, överstepräst
Hans Josefsson

Agamemnon, kungarnas kung
Peter Loguin

Menelaus, kung av Sparta
Sten Pernmyr

Akilles, kung av Phtia
Iwar Bergkwist

Ajax I, kung av Salamis
Ingemar Andersson

Ajax II, kung av Lokien
Torgny Sporsén

GöteborgsOperans orkester.

Med reservation för eventuella ändringar.

Team

Dirigent
Kjell Ingebretsen

Regi
Sven-Åke Gustavsson

Sångtexter
Iwar Bergkwist

Scenografi och kostym
Lars-Peder Lindström

Ljusdesign
Joakim Brink

Koreografi
Carin Göransson
Evalotta Åkesson

Information

Operett av Jacques Offenbach.
Spelas 6 föreställningar dagtid.

  • Genre: Operett
  • Säsong: 2002/2003
  • Första föreställning: 28 Maj 2003
  • Sista föreställning: 5 Jun 2003
  • Plats:

    Stora scenen.

  • Längd: 2 tim 15 min, inkl. paus
  • Info:Göteborg Stora scenen

Affisch

Affisch
VGR ©2014 GöteborgsOperan · Nyhetsbrev · Facebook · Sitemap · Om webbplatsen · Sök · Kontakta