Premiär 16 oktober 2010
Musikal. Hollywoodglamour, kärlek, dramatik och ond bråd död. Nu kommer Andrew Lloyd Webbers storslagna musikal Sunset Boulevard till GöteborgsOperan.
Musikal med musik av Andrew Lloyd Webber (f.1948).
När filmen Sunset Boulevard skulle spelas in 1950 erbjöds först Greta Garbo huvudrollen som Norma Desmond. När musikalen med samma namn hade USA-premiär 1994, gestaltades hon av Glenn Close. På GöteborgsOperan sjunger Gunilla Backman, känd från bland annat Mamma Mia, rollen som den slocknade stumfilmsstjärnan.
Norma Desmond lever i en lyxvilla på Sunset Boulevard i Los Angeles med sin butler. Under stumfilmens glansdagar var hon en av Hollywoods mest hyllade skådespelerskor, men övergången till talfilm blev hennes fall. Fast besluten att göra comeback skriver hon på ett eget filmmanus. När den arbetslöse unge författaren Joe Gillis en dag av en slump dyker upp vid hennes dörr, övertalar hon honom att hjälpa henne. Det blir början på en historia kantad av romantik och tragik. Norma förälskar sig i Joe, samtidigt som han blir kär i den unga Betty. Dramatiken eskalerar i de eleganta Hollywoodmiljöerna och till slut börjar gränsen mellan dröm och verklighet suddas ut för den allt mer desperata Norma.
Gunilla Backman och Jonas Eskilsson uppträder på Götaplatsen.
Andrew Lloyd Webbers musikal hade urpremiär i London 1993. Den blev en omedelbar succé med 1 529 spelade föreställningar. Musikalen har en thrillerartad handling och storartade melodier. En av de mest kända sångerna är Norma Desmonds “As if we never said goodbye”.
Det är en stor glädje för oss att ha den efterfrågade Gunilla Backman i den kvinnliga huvudrollen och samtidigt kunna presentera en ung talang på uppgång, Jonas Eskilsson, i den manliga. Som Max, Normas butler, ser vi Fred Johansson, senast Odjuret i vår uppsättning av Skönheten och Odjuret.
Scenografimodeller av Paul Edwards.



Kostymskisser av Emma Ryott.









Gunilla Backman (Norma Desmond)

Gunilla Backman fick sitt stora genombrott 2005 som Donna i musikalen Mamma Mia! på Cirkus i Stockholm. För denna roll tilldelades hon 2006 en Guldmask för bästa kvinnliga huvudroll. Uppsättningen gästade även Scandinavium våren 2007. Gunilla Backman är klassiskt skolad dansare på Kungliga Operans Balettelevskola i Stockholm och har studerat sång sedan 17 års ålder. Hon har haft ledande roller i bl a Les Misérables och Miss Saigon i London, Sunset Boulevard i Tyskland, Chess i Danmark och titelrollen vid uruppförandet av Garbo The Musical på Oscarsteatern i Stockholm. Hon har också medverkat i konserter, teaterföreställningar, spelat in skivor och dubbat filmer. I tv har hon setts i bl a Allsång på Skansen, Så ska det låta, Sing-a-long och Doobidoo. Hon har även släppt ett soloalbum Nära mig och medverkat i bl a The best of Andrew Lloyd Webber på Oscarsteatern, gästat Rhapsody in Rock och sjungit konsert med Kungliga Filharmonikerna och Broadwaykonserter i Berwaldhallen med Sveriges Radios Symfoniorkester.
Våren 2009 medverkade hon bl a i showen PrimaDONNOR på Hamburger Börs tillsammans med sina parhästar från Mamma Mia! Sussie Eriksson och Charlotte Strandberg. På GöteborgsOperan var Gunilla Backman 2008 gästsolist vid Trettondagskonserten.
Jonas Eskilsson (Joe Gillis)
Med rollen som Joe Gillis debuterar Jonas Eskilsson på GöteborgsOperan och gör också sin första stora huvudroll. Han utexaminerades från Högskolan för scen och musik i Göteborg 2009. Under sista årets praktik gjorde han Magaldi i Evita på Åbo Svenska Teater och Hanschen i Spring Awakening på Malmö Opera. Hösten 2009 spelade han huvudrollen som Peter i minimusikalen Kontaktannonsen på Regionteatern i Växjö.

Artikel
Ett herrans Hollywood eller rucklarnas väg.
I höst ger GöteborgsOperan både Igor Stravinskijs opera Rucklarens väg* och Andrew Lloyd Webbers musikal Sunset Boulevard. Det är två helt olika sorters verk, men det finns gemensamma nämnare ...
Nedanstående text om det dekadenta Hollywood, som Sunset Boulevard utspelar sig i, är ur en artikel som skrevs till en uppsättning på Royal Opera Covent Garden av Rucklarens väg. Hollywood var den stad där Stravinskij tillbringade de flesta av sina 88 år - det var där han lärde sig ett och annat om de som, likt Tom Rakewell i Rucklaren, inte riktigt lyckades skilja på dröm och verklighet.

Det Hollywood som Igor Stravinskij levde i var betydligt vildare och mer kosmopolitiskt än den drömfabrik vi känner idag. Men man var mån om att hålla upp en fasad av angloamerikansk respektabilitet. Skådespelare förväntades vara gifta, heterosexuella, hemkära, vita anglosaxiska protestanter. Illusionen var nödvändig, eftersom Hollywood redan från begynnelsen var "hogharthianskt".* * Den berusande cocktailen pengar och berömmelse var receptet på excesserna. Ingen annanstans brusade 1920-talet lika högljutt som i och runt Los Angeles.
En av de första stora skandalerna i den glittrande staden rörde Olive Thomas, en äkta Hollywood-backfish, som dog 1920 efter att av misstag ha druckit en kvicksilverlösning, medicin som förskrivits åt hennes man som led av kronisk syfilis. Maken ifråga hette Jack Pickford, lillebror till Amerikas älskling Mary Pickford, en av många kanadensare som låtsades vara amerikan vid den här tiden.
Ett år senare, 1921, frikändes Roscoe "Fatty" Arbuckle från anklagelsen om våldtäkt och mord på stjärnan Virginia Rappe i ett hotellrum. Vad som orsakade Rappes död är fortfarande osäkert, men Arbuckles karriär var över och många skandalösa förhållanden blev kända för allmänheten. Rappe hade gjort flera aborter innan hon fyllt 16 och var bannlyst från Keystone Studios av ägaren Mack Sennet, då han upptäckt att hon och hennes älskare, regissören Henry Lehrman, hade dragit på sig någon könssjukdom.


1922 blev inte bättre, då sköts regissören William Desmond Taylor ihjäl under mystiska omständigheter. Mabel Normand var den sista som såg Desmond i livet, men trots att hon rentvåddes från mordmisstankarna var hennes karriär över, eftersom hon varit stjärna i flera filmer med Roscoe "Fatty" Arbuckle. Blotta sammankopplingen räckte. Det hjälpte inte att Mabel varit Mack Sennets älskarinna.
En lustig fotnot till Mabels sensationsrika liv är att hennes efternamn, Normand, i sinom tid länkades samman med William Desmond Taylors mellannamn och blev till Norma Desmond, den vissnade divan i filmen Sunset Boulevard från 1950. Händelser som dessa och många fler gjorde att de stora filmbolagen började skriva in moralklausuler i sina kontrakt, men effekten blev bara att det vilda livet gick under jorden. Och var stjärnan bara tillräckligt stor hjälpte bossarna alltid till med att tysta ner skandalerna. Till exempel 1928, då Joan Crawford i berusat tillstånd körde över en kvinna. När försöket att muta polisen misslyckades, skickade Crawford MGM:s publicitetsfixare Howard Strickling till sjukhuset för att försäkra sig om offrets tystnad för 10 0000 dollar i kontanter.
Samma krafter som drev de unga stjärnorna mot toppen, fortsatte att driva på dem när de väl kommit dit. Den glittrande staden förändrades knappast till det bättre på 1930- och 1940-talet. Laurence Olivier berättade om glamourösa premiärer, som urartade till alkoholdränkta gräl och orgier - så fort publiken gått. 1942 anklagades Errol Flynn för våldtäkt efter en trekant med två minderåriga flickor.
Helt visst fanns det i Hollywood en lag för de berömda och en annan för övriga. När Clark Gable rattfull krockade med ett träd, var det varken polis eller räddningstjänst som kontaktades först, utan filmbolagets publicitetsansvariga, som snabbt tog Gable till sjukhus, undan offentlighetens blickar.
Det var detta Hollywood Igor Stravinskij flyttade till 1939. Det var en värld av glamour och kreativitet, men också en värld av villfarelser och illusioner. Medan kompositörer och författare hade möjlighet att behålla en viss integritet, betalade skådespelare ett högre pris. De var inte bara tvungna att undertrycka sin sanna personlighet, det krävdes också att de "bevisligen" var heterosexuella.
När Louis B. Mayer upptäckte att William Haines (stjärna i The Desert Outlaw), hade en långvarig relation med en man, sände han ut ett pressmeddelande om Haines obesvarade kärlek till skådespelerskan Pola Negri. När Haines vägrade ställa upp på ett skenäktenskap, avskedades han och filmade sedan aldrig igen, även om Gloria Swanson (en livslång vän) sände honom en personlig inbjudan att framträda med henne i Sunset Boulevard. Det har alltid varit en Hollywood-truism att den mest övertygande verkligheten baseras på maximal förkonstling. Ve den som fångas i den här världen och inte lyckas skilja på dröm och verklighet.
Adrian Mourby
/ * Synonymer till "rucklare": rumlare, vivör, svirare, lebeman, roué, vällusting, festprisse.
/ * * William Hogarths sedelärande bildsvit Rucklarens väg, om en ung mans uppgång och fall, från slutet av 1700-talet, var den direkta inspirationskällan till Stravinskijs opera.
I föreställningsprogrammet till Sunset Boulevard kommer en specialskriven artikel av den prisbelönade skribenten Adrian Mourby med fokus på hollywoodianerna i glappet mellan stum- och talfilm.


