Nypremiär 1/4 2017
Köp biljett

Trollflöjten

Ett drömspel om kärlekens kraft

Opera i två akter av Wolfgang Amadeus Mozart (1756–1791). Libretto av Emanuel Schikaneder.
Sjungs på svenska. Svensk översättning Rikard Bergqvist.

Ett filmklipp ur föreställningen i 2009
”Självlysande och modig uppsättning”Göteborgs-Posten, 2009
”Jag blir lycklig”SR Kulturnytt, 2009
”En oerhört underhållande föreställning”Dagens nyheter, 2009

”Åk och se och ta med alla ni känner” skrev DN:s recensent efter Trollflöjtens premiär på GöteborgsOperan 2009. Nu får denna omåttligt populära uppsättning i regi av Rikard Bergqvist ännu en efterlängtad nypremiär. I hans drömspel har verkets religiösa problematik tonats ned till förmån för sagan och kampen för kärleken. Djupt allvar blandas med sprudlande komik, allt tolkat genom Mozarts svindlande musik, fylld av skönhet och dramatik.

Julia Sporsén (Pamina)

Pamina har blivit bortförd av den store Sarastro som vill rädda henne undan hennes mammas inflytande. Mamman, Nattens drottning, anlitar den godtrogne Tamino för att hämta tillbaka dottern. Tamino, som blixtsnabbt förälskar sig i Pamina på avstånd, försöker förstå sig själv och den roll han är satt att spela, samtidigt som han kämpar för att hitta och rädda sin älskade. Goda och onda krafter rasar omkring – och i – honom i ett böljande landskap av toner, ord och bilder. Vad är sann kärlek? Och vilka offer måste göras för att den ska segra?

Kärleksparet Tamino och Pamina sjungs av dansken Adam Frandsen respektive svenska Julia Sporsén, som fick kritikerna att utbrista ord som ”briljans” när hon sjöng huvudrollen i vår A flowering tree 2015. Dirigerar gör Henrik Schaefer, musikalisk ledare för GöteborgsOperans Orkester.

En lättläst beskrivning av handlingen →

Skisser av kostymdesigner Tomas Sjöstedt


Trollflöjten –
en riktig översättningsnöt

Artikel av Göran Gademan, dramaturg

Trots att de flesta operor numera ges på originalspråket, spelas Mozarts Trollflöjten oftast fortfarande på svenska. Skälen torde vara två: dels är den ett sångspel med mycket talad dialog, och dels brukar den kunna ges som en opera för hela familjen, även för de minsta. En riktig översättningsklassiker är Alf Henriksons version, som han gjorde till Kungliga Operans uppsättning 1968. Den användes sedan bland annat i Ingmar Bergmans film och i en mängd olika uppsättningar ända fram till idag. Till GöteborgsOperans Trollflöjten har vi dock valt att presentera en ny, signerad uppsättningens regissör Rikard Bergqvist. Det kan vara intressant att titta närmare på ett par ställen, att jämföra med originalets tyska med de val Henrikson respektive Bergqvist gjort. 

Men först måste påpekas att båda översättningarna är skapade för att kunna sjungas, och inte bara läsas på textmaskinen. Därmed måste man vara friare gentemot originalet för att betoningar, rim och annat ska kunna fungera. En textmaskinsöversättning som bara ska kunna läsas kan vara betydligt mer ordagrann.

Papageno är operans kanske mest populära och kända figur. I sin inledningssång presenterar han sig som den glada, fria fågelfängaren:

Original

Der Vogelfänger bin ich ja,
stets lustig, heisa hopsassa!
Ich Vogelfänger bin bekannt
Bei alt und jung im ganzen Land.

Alf Henrikson har här lagt sig mycket nära originalet, förutom fjärde raden:

En fågelfängare som jag,
Det ser man inte varje dag.
Mig känner alla mänskor till.
Jag fångar fåglar med min drill.

En fågelfängare vet nog inte så många vad det är idag. Egentligen är det inte ens en varelse, utan en tropisk växt som förökar sig genom fåglar och på vars klibbiga blad ofta småfåglar fastnar. Rikard Bergqvist har valt att vara betydligt friare och dessutom tidigt i handlingen etablera hans svävande tillhörighet – människa eller fågel eller ingetdera?

Som fågeln flyger jag så fri
bortom gränsen för din fantasi.
Är varken djur eller människa
men både och, och det känns bra.

Trollflöjten har av hävd varit ett problematiskt verk på grund av det sena 1700-talets syn på kvinnan – med andra ord har det beskyllts för att vara kvinnofientligt. Speciellt gäller det hur Nattens drottning omtalas av Sarastro och hans sällskap. Ett textställe som är svårt är komma runt är när Tamino möter Talaren, som kallar honom naiv för att han litar på en kvinna:

Original

Ein Weib hat also dich berückt?
Ein Weib tut wenig, plaudert viel.
Du, Jüngling, glaubst den Zungenspiel?
O, legte doch Sarastro dir
die Absicht seiner Handlung für!

Istället för att påtala att kvinnor pratar mycket men får litet gjort, väljer Henrikson att placera en orm på deras tunga – möjligen med en biblisk referens:

Du litar på en kvinnas tal?
En orm på kvinnors tunga bor,
och yngling, du är svag och tror!
Vad nu Sarastros gärning rör
så har han skäl för vad han gör!

Henrikson väjer dock inte för det kvinnonedsättande draget, och när Ingmar Bergman gjorde sin film valde han att ändra de två första raderna till: ”Du litar på den kvinnans tal? En orm på hennes tunga bor”. Därmed syftade Talaren enbart på Nattens drottning, och inte på kvinnor i allmänhet. Även Bergqvist har mjukat upp dessa rader något:

En kvinna är din referens?
Min vän, en kvinnas tal är lent
och ditt förstånd förvisso klent
men när din blick är ren och klar
ska sanningen stå uppenbar.

Ur detta rika verk skulle oändligt många fler exempel kunna ges, men nog är det än mer spännande att själv bilda sig en uppfattning till nypremiären.

#GOtrollflöjten

Spelplan

april 2017

lör 1/4
18:00
Stora scenen 
Nypremiär
tis 4/4
19:00
Stora scenen 
ons 12/4
19:00
Stora scenen 
ons 19/4
19:00
Stora scenen 
lör 22/4
16:00
Stora scenen 
fre 28/4
19:00
Stora scenen 
sön 30/4
18:00
Stora scenen 

maj 2017

ons 3/5
19:00
Stora scenen 

juni 2017

tors 1/6
19:00
Stora scenen 
lör 3/6
18:00
Stora scenen 
Sista föreställning

Kontakta oss

Christina Nilssons Gata, 411 04 Göteborg
Telefon (växel) 031–10 80 00
Biljettkassa och restaurang 031–13 13 00

Följ oss:

GöteborgsOperan – en del av En del av Västra Götalandsregionen