Om operahuset.

GöteborgsOperan invigdes 1994 och ligger vid Lilla bommen i Göteborgs hamn. Här ryms opera, dans och musikal under ett och samma tak.

När arkitekten Jan Izikowitz ritade huset hämtade han inspiration i operavärlden.
Men även i det storslagna älvlandskapet kring Göteborgs hamn. Siluetter av fartygs-
skrov, vindfyllda segel, broar och hamnkranar syns i byggnadens arkitektur.

"Ett av norra Europas ledande operahus." GÖTEBORGSOPERANS VISION

Tänk stort!

salongen_adobergb_100
Stora salongen

GöteborgsOperan är 28 700 m2. Ca 500 personer arbetar i husets 1117 rum. Här ryms metall-, snickeri- och dekor-
verkstad, skrädderier, kostymateljéer samt balett- och repetitionssalar. Operan har två scener, Stora och Lilla scenen. Stora scenen är 500 m2. Bakom den finns
enorma ytor, ungefär fem gånger större än scenen i sig. Värt att nämna är också operahusets notbibliotek, där
15 ton noter finns lagrade.

Läs mer om vad som händer i våra ateljéer och verkstäder.

Scenteknik i världsklass.

När GöteborgsOperan invigdes var scen- tekniken den mest avancerade i världen. Och efter en omfattande renovering under 2009 är huset återigen bland de främsta på området.

På Stora scenen finns fyra sänkbara podier. De väger 15 ton vardera och kan med ett knapptryck hissas ner i källaren, sju meter under scenen. Positionsnoggrannheten mellan podierna är +/- 0,3 mm. Sensorer i golvet larmar direkt om något inte stämmer.

Scenmaskineriet programmeras frekvens för frekvens. Musik och teknik synkroniseras genom att föreställningen bryts ner i ett antal moment. Är det musik med snabbt tempo kan det bli upp emot 500 moment på en föreställning. Ett produktionsteam bestående av regissör, scenograf och koreograf bestämmer när och hur alla scentekniska rörelser ska ske. Sedan tar inspicienten vid. Inspicienten är en slags teknisk dirigent som ser till att scenväxlingar, ljus- och ljudväxlingar stämmer överens med musiken.

200 tv-skärmar runt om i huset visar hela tiden vad som sker på scenen. Från logerna kan solisterna följa föreställningen. När det är dags kallar inspicienten ner dem till scenen via monitorerna.

Bryggor, bommar, riggar och rån.

katja_kabanova
Prolog
läderlappen

Många uttryck kring scenen är kopplade till sjöfarten. Förr var det fartygskonstruktörer
som byggde scenmaskineriet. Och ofta rekryterades sjömän till arbetet på hög höjd över scengolvet. Nu för tiden är styrsystemet förstås helt datoriserat, men många benämningar lever kvar. Man pratar fortfarande om bryggor, bommar, riggar och rån.

Följ med bakom kulisserna och läs mer om vad som händer runt scenen under föreställningen.

Allt för akustiken.

orkester
alaska

Bästa möjliga akustik var utgångspunkten när Stora salongen byggdes. Den rymmer 1300 personer och har klassisk oktagonform, åttakantig med parallella sidoväggar. Bredden, 26,5 meter, är anpassad för att sidoreflektorerna ska svinga ljudet hela vägen in i salongens mitt. För att öka värmen i klangen har många reflektorer gjorts konkava istället för konvexa.

Till och med stolarna är noga utvalda för att möta de akustiska kraven. En stol motsvarar en person i ljudabsorption. På så sätt skiljer sig akustiken minimalt mellan fullsatt premiär och tom salong på repetitionerna.

Läs mer om våra scener.

Stjärnor på besök.

Stemme_Nina
Nina Stemme

GöteborgsOperan har 250 000 besökare per år och på de olika scenerna ges ungefär 270 föreställningar. Ett flertal internationella stjärnor har besökt huset genom åren. Nina Stemme, Peter Mattei och Katarina Dalayman är några av dem.

I GöteborgsOperans arkiv hittar du fler stora namn och kan du se vilka föreställningar som visats genom åren.

VGR ©2014 GöteborgsOperan · Nyhetsbrev · Facebook · Sitemap · Om webbplatsen · Sök · Kontakta