Beethovens 32 variationer i c-moll och pianosonat nr 8 i c-moll (Pathétique)

Beethoven ville tillägna sin hjältesymfoni Napoleon, men då denne utropat sig till kejsare tyckte Beethoven att han fjärmat sig från de höga humanistiska idealen. Själv blev Beethoven föremål för en gränslös genidyrkan efter sin död. Han var en av de första fria konstnärerna och – på grund av en tilltagande dövhet – omgiven av en växande tystnad. I stället lyssnade han inåt, till sin själs musikaliska skaparkraft. Likt ett tema med variationer, har Beethoven tolkats på de mest skilda sätt. Nu får hans musik ett nytt uttryck genom Örjan Anderssons nutida koreografi.

Med nio dansare, 64 rep och musik av bland andra Alva Noto utforskar Johan Inger en resa från kaos till ordning. Hans suggestiva Falter rör sig från flyktighet till beständighet, via frenesi till ett fridfullt lugn. Den före detta konstnärlige ledaren för Cullbergbaletten och numera huskoreografen för Nederlands Dans Theater (NDT) skapar nu för första gången ett verk direkt för GöteborgsOperans Balett.

Johan Inger slog igenom som koreograf 1995, efter en mycket framgångsrik danskarriär vid bland andra Kungliga Baletten i Stockholm och Nederlands Dans Theater (NDT).

Fyra upphovsmän, fem dansare. Alla måste känna tillit, både i fallet och i lyftet. De är alla komponenter i en musikalisk motor som en gång uppfanns av en fransman som var fascinerad av mekanik, Maurice Ravel. Takten i hans Boléro hörs någonstans i bakgrunden av Rintamäkis ljudbild, vars volym bara ökar i styrka, endast avbruten av en strimma, eller snarare en glimt, av klockspel. Kostymerna, scenografin och ljussättningen förmedlar det rytmiska kärnmotivet – i grafisk form genom en reflektor, en krages veck och rynkor och på ett plagg som kan anta formen av en bolero, en magisk blomma eller – ur en mer industriell synvinkel – ett kugghjul.

Utvecklande, tilltagande, invecklande, stegrande volym parallellt med en rytm där kroppar förenas i en motorisk musikalitet, på samma gång monumentalt och gudomligt lätt.

OreloB skapades för GöteborgsOperans Balett 2008.

Walking Mad

Johan Inger skapade Walking Mad för Nederlands Dans Theater I 2001, efter att några unga koreografer ombetts att skapa en dans för en orkesterkväll. Inger inspirerades av gamla svartvita tv-inspelningar av Boléro med dirigenten Zubin Mehta och Los Angeles Philharmonic: "Ett teatraliskt intryck – i början är dirigenten väldigt kontrollerad, välkammad och korrekt i hela sin framtoning, men i takt med att musiken stegras blir han alltmer dramatisk och upphetsad, som om han plötsligt blir besatt och alldeles förryckt. Musikstycket har givetvis en erotisk laddning, men jag ville komma bort ifrån, eller snarare bortom, det ofta uttjatade erotiska ledmotivet som stycket ofta tillskrivs."

OreloB

Fyra upphovsmän, fem dansare. Alla måste känna tillit, både i fallet och i lyftet. De är alla komponenter i en musikalisk motor som en gång uppfanns av en fransman som var fascinerad av mekanik, Maurice Ravel. Takten i hans Boléro hörs någonstans i bakgrunden av Rintamäkis ljudbild, vars volym bara ökar i styrka, endast avbruten av en strimma, eller snarare en glimt, av klockspel. Kostymerna, scenografin och ljussättningen förmedlar det rytmiska kärnmotivet – i grafisk form genom en reflektor, en krages veck och rynkor och på ett plagg som kan anta formen av en bolero, en magisk blomma eller – ur en mer industriell synvinkel – ett kugghjul. Utvecklande, tilltagande, invecklande, stegrande volym parallellt med en rytm där kroppar förenas i en motorisk musikalitet, på samma gång monumentalt och gudomligt lätt.

OreloB skapades av Kenneth Kvarnström för GöteborgsOperans Balett 2008.

Episod 17

En grupp människor samlas regelbundet, i episoder, för att utforska olika teman. Vid det här tillfället, Episod 1-17, är temat Boléro. Hur ska den uppföras? Hur kan de förstå eller beskriva sig själva inom ramen för temat? De har övat och studerat länge. I sjutton scener, galna peruker och experiment utforskar och analyserar de olika förhållanden, rörelser, identiteter, sanningar och lögner. Och även själva teatern – att träda in i och ut ur olika roller. De hittar olika Boléros, både förinspelade och direktuppförda av orkester. Så småningom hörs även Ravels version, som ett boleriskt sätt att andas ... Vad ska hända i episod 18-35?

Episod 17 skapades för GöteborgsOperans Balett 2008.