Sista speldatum för denna uppsättning har passerats.

Klicka här för att se säsongens aktuella produktioner.

Opera i tre akter av Elfrida Andrée (1841–1929).

Fritiofs saga

Vi firar internationella kvinnodagen med ett fängslande uruppförande av en opera av två betydelsefulla konstnärer: tonsättaren Elfrida Andrée och författaren Selma Lagerlöf.

Opera i tre akter av Elfrida Andrée (1841–1929). Libretto Selma Lagerlöf efter Esaias Tegnérs diktepos.

Sjungs på svenska med textmaskin. Direktsänds i Sveriges Radio.

Julia Sporsén sjunger Ingeborgs aria ur Fritiofs saga akt 1. (Spelades in under Göteborgs Kulturkalas 2018)

I den fornnordiska kärlekshistorien möter vi vikingahjälten Fritiof den djärve och konungadottern Ingeborg, vars relation leder till politiska strider, gudsvrede, förvisning och försoning.

Marit Strindlund, dirigent
Sandra Lee Pettersson

Elfrida Andrée var, bland mycket annat, dirigent, körledare och Sveriges första kvinnliga domkyrkoorganist (i Göteborgs domkyrka). När det år 1894 utlystes en tävling för att få fram en nyskriven opera till invigningen av Kungliga Operan i Stockholm skickade hon in ett bidrag. Texten var skriven av Selma Lagerlöf, som hade byggt historien på Esaias Tegnérs epos Frithiofs saga.

Andrées bidrag valdes inte ut (det gjorde för övrigt inget av de inskickade partituren) och hon sammanställde därför en ofta spelad Fritiof-svit för orkester. Först 2013 spelade Wermland Opera ett timslångt utdrag ur operan. Men det är först nu som vi får möjlighet att höra denna senromantiska opera i sin helhet. På så sätt en urpremiär!

Vi ger operan i konsertform med fullt fokus på sång och musik. Dirigent är Folkoperans musikaliska ledare Marit Strindlund.

"Ett ospelat mästerverk väcks ur glömskan" - samtal om Fritiofs saga

8 mars kl 17.30–18.30 (samma dag som konserten), GöteborgsOperans foajé.
Obs, man måste ha biljett till föreställningen för att kunna närvara på samtalet.

Medverkande: 

  • Eva Öhrström, musikvetare och författare som har skrivit en bok om Elfrida Andrée
  • Lisbeth Stenberg, litteraturvetare och bl a expert på Selma Lagerlöf
  • Ebba Witt-Brattström, litteraturvetare med särskild inriktning på kvinnliga författare och deras villkor historiskt
  • Rut Pergament, pianist och instuderare på ”Fritiofs saga”
  • Samtalsledare: Göran Gademan, dramaturg

”Fritiofs saga” på Kulturhuset Spira

”Fritiofs saga” gästspelas även i Jönköping den 15 mars. Här hittar du mer information om tider och biljetter.

#GOkonsert


En upptäcksfärd i Andrées musikvärld

                                 av Rut Pergament, instuderare och pianist på GöteborgsOperan

Tegnérs Frithiofs saga handlar om kärleken mellan bondsonen Frithiof och kungadottern Ingeborg. Inför invigningen av Konglig.Teatern år 1898, utlystes en tävling. Elfrida Andrée antog utmaningen och bad Selma Lagerlöf om ett samarbete med librettot. Någon vinst blev det aldrig och först nu uppförs operan i sin helhet.

Esaias Tegnérs versepos ”Frithiofs saga” från 1825 präglas av frågor kring klass, heder, ära, hjältemod och moral. Dramat handlar om den omöjliga och okuvliga kärleken mellan storbonden Torstens son, Frithiof, och kungadottern Ingeborg. Ingenting ska bryta bandet de knöt som barn. Men när Frithiof ber om Ingeborgs hand får han ett nej av kung Helge, Ingeborgs bror. Svaret utlöser dramat med dess hämndaktioner, äventyr, krig och anlagda eldsvådor. Ingeborg förvandlas till en schackpjäs som flyttas från segrare till segrare. Hon är medveten om rollen hon tilldelats och försöker bibehålla sin värdighet och moraliska kompass. Berättelsen slutar med att kärleken vinner och att Frithiof och Ingeborg får varandra.

Inför invigningen av Konglig. Teatern (nuvarande Kungliga Operan) år 1898, utlystes en tävling. Domkyrkoorganisten och kompositören Elfrida Andrée antog utmaningen och bad Selma Lagerlöf om ett samarbete – att färdigställa ett textunderlag, ett libretto. Lagerlöf accepterade och valde Esaias Tegnérs versepos ”Frithofs saga” som grundberättelse. Valet var givet. Det rådde Tegnérfeber i 1800-talets Sverige och i det Lagerlöfska hemmet reciterade fadern gärna verket för familjen.

Det rådde Tegnérfeber i 1800-talets Sverige och i det Lagerlöfska hemmet reciterade fadern gärna verket för familjen.

Litteraturvetaren Louise Vinge tecknar en bild av denna Tegnérdyrkan i ”Selma Lagerlöf och Esaias Tegnér” (”Esaias Tegnér: texter och läsningar”. red. Jerker Blomqvist. 2011.) Brev mellan Andrée och Lagerlöf visar dock att Andrée, å sin sida, hade föreställt sig ett libretto som utspelade sig på Gotland. Kanske utifrån ett mytologiskt perspektiv? Kanske ett mer symbolistiskt drama?

Lagerlöf utgår från Tegnérs drama men omskapar verket och kompletterar rollistan med ”folket” och kvinnoroller. I synnerhet lägger hon till den stora rollen Guatemi, Finnkungens dotter, tillika kung Helges maka – och sålunda Ingeborgs svägerska. I sin iver att vara Ingeborgs till lags, visar Guatemi prov på en moral som inte alltid motsvarar dygdens rakaste väg. Den mörka Guatemi är trollkunnig. Hon och maken Helge dyrkar guden Jumala, inte Balder, som Ingeborg och Fritiof tillber. Lagerlöf vrider således verket till att handla om kvinnomakt, trolldom och det nordiska i relation till det främmande och moralens nyanser.

Tävlingen då? Jo, Konglig. Teatern fann ingen opera värdig ett första eller andra pris. I stället för att ha antagit verket och därefter diskuterat bearbetningar fick verket ligga orört tills Wermland Opera framförde ett utdrag ur operan konsertant 2013. Operor brukar genomgå bearbetningar av dirigenter, regissörer och/eller dramaturger som har synpunkter på styckets längd och utformning. Detta gäller för de flesta operor som ingår i den gängse operakanon. Som första operainstitution uruppför GöteborgsOperan nu operan Fritiofs saga i sin helhet.

Andrées musik låter inte som Verdis, vår kanske närmsta referens till 1800-talsopera. Inte heller som Wagners, vars musik hon kände väl till, inte minst genom systern, operasångerskan Fredrika, som gestaltade flera av huvudrollerna i de nya Wagneroperorna på Operan i Stockholm.

Andrée valde att gå längs en annan musikalisk linje. Hon tog ett steg tillbaka i historien och i en annan geografisk riktning. Tonspråket har sin grund hos Robert Schumann. Sedan måhända, hör man spår av dansk romantik, av Berlioz och, i några takter, skymtar Wagners ”Lohengrin”. Framför allt är tonspråket hennes eget. Hon vågade vara eklektisk på ett modernt sätt. Den svenska folklorens jul- och midsommarvisor samsas med djärva harmonier, tonartsvändningar och sensuell rytmik. Rollerna har av kompositören tilldelats motiv som återkommer och som speglar deras karaktärer. Kontrasterna bildar en väv i vilken lyrik står mot dramatik och passion.

Sångsolisterna som framför ”Fritiofs saga” på GöteborgsOperan har arbetat ett halvår med verket. De har överlämnat sig åt Andrée, litat på henne och i processen har de upptäckt en opera med fantastisk, vacker, vokal och intelligent musik. Under instuderingen har de ofta suckat och brustit ut i ett ”Åh, vad det är vackert!” Upptäcktsfärden in i Andrées musikvärld och opera har genererat glädje och förundran. Och naturligtvis väckt frågan: Varför har vi inte spelat denna opera tidigare?

Kontakta oss

Christina Nilssons Gata, 411 04 Göteborg
Telefon (växel) 031–10 80 00
Biljettkassa och restaurang 031–13 13 00

Följ oss:

GöteborgsOperan – en del av En del av Västra Götalandsregionen