Sista speldatum för denna uppsättning har passerats.

Klicka här för att se säsongens aktuella produktioner.

”Resultatet är läckert” GP

Monstret i labyrinten

Kan 180 sångare och 50 musiker besegra Minotauros?

Opera för barn, ungdomar och vuxna i två akter av Jonathan Dove (f 1959). Libretto Alasdair Middleton. Svensk översättning Erik Fägerborn.

Sjungs på svenska med både svensk och engelsk översättning på textmaskin.

”Resultatet är läckert”Göteborgs-Posten
”En mäktig hyllning till gemensamt skapande och körkollektivets kraft”Svenska Dagbladet
”I grund och botten är det här en demokratisk, jag skulle till och med vilja säga solidarisk, gärning.”Göteborgs-Posten

Familjebiljetter, lördag 2/6 kl 15.00

Familjebiljett liten (1 vuxen + 1 barn): 222 kr
(ord pris 443 kr)

Familjebiljett stor (2 vuxna + 2 barn): 443 kr
(ord pris 886 kr)

Gäller parkett & 1:a balkong fond.
Begränsat antal platser, erbjudandet kan inte kombineras med andra rabatter.

Monstret i labyrinten samlar över 200 medverkande: professionella sångare och amatörsångare i alla åldrar, professionella orkestermusiker och unga musiker. Deras uppdrag: att besegra ett barnätande monster.

Den spännande berättelsen är hämtad från grekisk mytologi, i en tid av krig mellan huvudstaden Aten och ön Kreta. I en labyrint på Kreta gömmer kung Minos monstret Minotauros. För att undvika att utplånas helt måste atenarna genom en plågsam process välja ut ett antal ungdomar som ska offras på Kreta. Med på ungdomarnas farliga färd över havet finns hjälten Theseus, som lovat att göra allt han kan för att rädda Atens barn från döden i labyrinten.

Rollerna görs av operasångare, skådespelare och tre stora körer skapade speciellt för Monstret i labyrinten. Uppsättningen är en del av GöteborgsOperan Skapas kreativa arbete för deltagande och skapande. Regissör är Mattias Ermedahl som har sjungit flera stora roller på GöteborgsOperan och under senare år även regisserat en rad uppsättningar.

Monstret i labyrinten är komponerad av den brittiske kompositören Jonathan Dove på uppdrag av Londonsymfonikerna, Berlinfilharmonikerna och Festivalen i Aix-en-Provence. Urpremiären skedde i Berlin 2015. Tack vare Doves musik har ny publik i alla åldrar upptäckt scenkonstens magi.

Handlingen i Monstret i labyrinten

Handlingen i korthet

I en labyrint i sitt palats på Kreta har Kung Minos stängt in monstret Minotauros. Minotauros är till häften man, till hälften tjur och lever av människokött. 

Kung Minos besegrar Aten i ett krig. För att befästa sin seger, bestämmer han att atenarna ska hålla Minotauros med mat, det vill säga – Aten ska skeppa sina ungdomar som ska offras åt monstret. 

Hjälten Theseus bestämmer sig för att döda Minotauros och följer med ett av skeppen. Han besegrar monstret och tillsammans med ungdomarna kan han sedan segla hem till Aten igen. 

Prolog

När Kung Minos på Kreta har besegrat Aten bestämmer han att atenarnas ska sända ett skepp med ungdomar som mat åt monstret Minotauros. På samma gång kan han också utplåna atenarnas framtid, hopp, ungdom och ljus.

Akt 1, Aten

Ungdomarna begrundar sitt öde. De vuxna som har fört krig mot Kreta anklagar sig själva för offret som ungdomarna tvingas till.

Theseus gör entré. Han erbjuder sig att följa med ungdomarna, som ställer sitt hopp till honom. Theseus mamma vill inte att han ska åka och han slits mellan sitt löfte till ungdomarna och att inte göra sin mamma ledsen. Också Atens barn ber honom att stanna, men Theseus väljer att möta faran framför hemmets trygghet. När skeppet lämnar Aten är ungdomarna och Theseus ombord.

Akt 2, På Kreta

När ungdomarna angör Kreta, möter Kung Minos dem och de förs in i labyrinten. Där träffar de Daidalos, labyrintens arkitekt. Han har låsts in i labyrinten av Kung Minos. Om Daidalos kan visa vägen, säger Theseus att han kan döda monstret. 

Så möter de Minotauros och striden kan börja. 

Efter många äventyr kan Theseus och ungdomarna återvända till Aten och återförenas med sina familjer.

”Här finns ljus och säker mark. Där solen är stark. Vi lever av solen. Lever i solen. För alltid!”

Titta på ett filmklipp som spelades in under repetitionerna

Musik för gudar och monster 

Rut Pergament arbetar som instuderare på GöteborgsOperan. Under repetitionstiden har hon, tillsammans med operasångarna i Monstret i labyrinten, kommit att allt mer förundras över Jonathan Doves musik.

Första anblicken. Förtecknens antal trängs vid taktstrecket, likaså angivelserna för de sammansatta taktarterna – de senare i mönster som påminner om labyrintens irrgångar och allt angivet i tempomarkeringar som om musiken ville flög över haven. Ska detta föreställa en opera för barn och amatörer. Noternas sidor vägrar bokstavligen att ge med sig, de går liksom inte att bända upp, de faller genast ihop igen.

Sångsolisterna och jag tar oss an arbetet - vi banar oss väg genom musiken. Ida Rosén Hamrå, Tommy Jonsson och Emma Runegård arbetar med körerna.

Musiken är lika modig som Theseus.

Vi, som samtliga har en omfattande erfarenhet av nyskriven musik, upptäcker att tonspråket inbjuder till en suggestiv musikalisk värld av melodier, harmonier och rytmer som går relativt snabbt att relatera till. Musiken är helt enkelt vokal på ett alldeles unikt sätt. Dessutom präglas verket av det hantverk som en opera ska bestå av i form av scener, akter, motiv, spännande orkestreringar, arior, ensembler och orkestrala avsnitt. Kompositören Jonathan Dove besitter redskapen och förmår måla med musik. Stämningar, som den monumentala, eviga grekiska mytens, eller den mörka labyrintens, mammans gudinneliknande bedjande, Theseus kaxiga med de rockiga rytmerna eller Daidalos skrämmande och skrämda kromatik speglas av orkesterns instrument i främst mycket slagverkseffekter och brassinslag. Operarösterna blandas med barnens, ungdomarnas och de vuxna amatörernas och bildar en förunderligt organisk klangbild. Finalens minimalism, dess ackompanjerande mönster som transformeras till vågrörelser som vaggar och omsluter oss alltmedan röststyrkan tilltar och den upprepade uppåtgående skalrörelsen avslutas med en ton som ville den pågå för evigt – formas till en apoteos, en hyllning, till hoppet och barnens mod. 

På scenen framträder endast magin, i kraft av teater och musik, som när allt upphör att existera utom sångarnas röster som letar sig ut över salongen och når ut över haven och skogarna.

Dove räds varken upprepningar, melodier eller motiv. Musiken är lika modig som Theseus. Liksom operan har bjudit in barn och vuxna att delta med oss i detta utforskande, verkar Dove ha omfamnat den omgivande musiken. Även spår av den äldre brittiska traditionen som William Waltons (1902–1983) tongångar återfinns, och som sagt, respekten för operan som hantverk och konstverk. Operan som ett filosofiskt och intellektuellt förarbete och underlag har låsts in och skylts över, och där – på scenen – framträder endast magin, i kraft av teater och musik, som när allt upphör att existera utom sångarnas röster som letar sig ut över salongen och når ut över haven och skogarna. 

– Rut Pergament, instuderare 

Rut Pergament arbetar som instuderare på GöteborgsOperan. Instuderare arbetar med den så kallade frasen, den musikaliska meningen och tittar på hur musiken förhåller sig till texten. De arbetar också en del med sångarnas sångteknik – och andning – men till största del handlar arbetet om interpretation. De fungerar också som dirigentens assistent. När dirigenten tar vid vet han eller hon att sångarna kan musiken och dirigenten kan följaktligen ägna sig åt orkestern.

Titta på ett filmklipp ur repetitionerna

Tillsammans besegrar de monstret

I höstas kom en mycket ovanlig efterlysning från GöteborgsOperan: 150 sångare söks till operan Monstret i labyrinten. Två av de som antogs var Håkan och Julia Lindgren. Hur är det att repetera som pappa och dotter? Och varför ska ett operahus blanda proffs och amatörer?

Håkan & Julia Lindgren
Tilo Stengel

Det var så orättvist.

Håkan Lindgren, 48-årig musiklärare, satt i höstsolen på uteplatsen vid villan i Mölnlycke. Han gladdes såklart åt att 18-åriga dottern Julia skulle söka. Hon hade sett den massiva efterlysningen på Facebook och som före detta sångare i GöteborgsOperans Diskantkör hade operahuset redan en självklar plats i hennes liv. Hon hade saknat huset, både människorna och känslan av ett andra hem.

Två dagar senare ropade Julia:

– Pappa, vuxna får också vara med. Sök!

De gjorde varsin audition och båda kom med. Monstret i labyrinten är ett jätteprojekt med över 200 medverkande, där sångare och unga musiker blandas med professionella operasolister, dansare och musiker, med Skandinavienpremiär på GöteborgsOperans stora scen den 30 maj. En barnkör, en ungdomskör och en vuxenkör bildades – yngsta medlem är nio år och äldsta är i 90-årsåldern.

Julia Lindgren (till vänster) och körkompisen Julia Tegelberg under en repetition
Tilo Stengel

De kallar repetitionerna, under regissör Mattias Ermedahls ledning, för en lek. Nervositeten, som fanns i början, är bortblåst. Ingen är längre rädd för att göra bort sig eller sjunga fel. Att vara inuti ett professionellt skal gör tvärtom att deltagarna vågar ge allt, menar Håkan och Julia.

Handlingen utgår från den grekiska mytologin om kriget mellan huvudstaden Aten och ön Kreta. I en labyrint på Kreta gömmer kung Minos monstret Minotauros. För att undvika att utplånas måste atenarna välja ut ett antal ungdomar som ska offras på Kreta. Med på ungdomarnas resa över havet finns hjälten Theseus, som ska rädda Atens barn från döden i labyrinten.

Julia drar paralleller till roman- och filmsviten Hunger Games, där barn offras genom att kämpa mot varandra. Båda ser kopplingar till dagens flyktingsituation, där föräldrar och barn skiljs åt, ofta inför en livsfarlig resa över Medelhavet, utan att veta om de ses igen.

– När vi ungdomar sjunger ”oss har man valt, vi måste dö” känns det på riktigt, säger Julia.

Håkan kan direkt känna maktlösheten som vuxen:

– Att inte kunna skydda sitt barn är hjärtskärande.

I den här versionen får historien ett lyckligt slut. Båda ser fram emot premiären i maj och tycker att det är helt rätt av GöteborgsOperan med satsningen på ett så stort, kreativt deltagarprojekt.

– Absolut, det sänker trösklar och river runt i bilden av vad opera är för något och skapar möten, säger Håkan och dottern nickar.

I hennes musikkretsar är det inget konstigt att se och lyssna på operamusik – men många har fördomar och förutfattade meningar.

– Folk vet så lite och tror att opera inte kan handla om dem. Många av mina kompisar och deras kompisars kompisar ska komma och titta på Monstret i labyrinten.

– Du är en sänkande tröskel, säger Håkan och pappa och dotter drar iväg för att repetera.

Text av Marie Branner

Tidningen Birgit

Läs hela porträttet på Håkan och Julia i Tidningen Birgit #3, GöteborgsOperans foajétidning. Hämta ett ex i foajén eller läs den som pdf här

LÄS MER OM TIDNINGEN BIRGIT

#GOmonstret


Obs! Provsjungningarna är genomförda.

Vill du uppträda på vår största scen? Bli en del av Monstret i labyrinten – en unik operauppsättning med barn, unga och vuxna. Monstret i labyrinten är en opera av Dove. 

Läs mer här

Kontakta oss

Christina Nilssons Gata, 411 04 Göteborg
Telefon (växel) 031–10 80 00
Biljettkassa och restaurang 031–13 13 00

Följ oss:

GöteborgsOperan – en del av En del av Västra Götalandsregionen